Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(sjö i Böne socken, Redvägs härad) skrifves pà några ställen i äldre
handlingar Lönnern, och anses ursprungligen vara ett presens
particip af ett mot det anglosaxiska hlynian svarande verb hj nia, »brusa»,
således icke trädnamet »lönn» (Ortnamnen i Älvsborgs län, I). X.
sid. 270). I Ljurs socken, Gäsene härad, linnes en sjö, benämnd
Säven. Namnet antages vara bildadt från det fornsvenska säfia,
»framsipprande välska», eller af säva, »belt lilen källa», således ej
af växtnamnet »säf». Från Säven rinner Säveån, hvars namn
egendomligt nog ej tros komma af sjöns utan antingen af elt adjektiv
söner, »lugn», »stilla», eller af en gen. pl. säva af sä(r), »sjö»
(Ortnamnen i Älvsborgs län, 1). VI. sid. 222). I del föregående
härleddes ett namn, Ärttjärn, af »al». En annan sjö i samma socken,
Ärtesjön, har däremot fått sitt namn af ett fornnordiskt al fi, tel fi,
»svan» (Ortnamnen i Älvsborgs län, I). IV. sid. 88). Samma
ursprung tillägges namnet Ämten, en sjö i Toarps socken i Ås härad.
Hur ett namn synnerligen förrädiskt kan förvrängas, visar Noreen
(1900 sid. 142) i ett drastiskt exempel. I Småland finnes ett
ortnamn Björkö. Detta kommer emellertid hvarken af »björk» eller
»ö», utan hette förr Riureke af biur, »bäfver» och eke, »ekskog».
Ofvan ha refererats en del resultat, till hvilka forskningen rörande
våra ortnamns härledning kommit. Och ur det rika materialet ha
utplockats sådana exempel, som närmast intressera oss, nämligen
en del ortnamn, härledda ur växtnamn. Jag skulle nu vilja öfvergå
till att närmare diskutera den nytta, som växtgeograferna kunna
draga ur detta material.
Vi ha sett, hurusom det i synnerhet är de af forna tiders folk
urskilda trädslagen, som fått lämna sina namn åt platserna. En
del af dessa trädslag ha väckt människans uppmärksamhet i
främsta rummet genom det estetiska intryck, deras uppträdande i
landskapet gjort. Så är väl fallet med de llesta af våra ädla löfträd
och atskilliga andra t. ex. rönn och hägg; en dunge af dylika träd
bildar ett angenämt afbrott i barrskogarnas dystra grönska och
lockar till bosättning. Andra ha därjämte spelat en framstående
roll i det praktiska lifvet, t. ex. ek, björk, hassel. Ytterligare andra
ha måhända i en tid, hvars andliga kultur vi känna ytterst
fragmentariskt, varit föremål för naturmänniskans dyrkan eller
omvårdnad. Kanske har detta varit fallet med vårt vackraste barrträd,
den evigt grönskande idegranen.
På dessa växters utbredning bar människan haft mycket stort
inflytande. Ekskogar ha skoningslöst nedhuggits till virke. Löf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
