Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
såsom -mad (till -lösa) -äng (till -vini) och -skog (till -mark). Af
ännu tämligen obestämd ålder ehuru säkert delvis mycket gamla
äro namnen på -rum, boning (-bänning), ofta sammansatta med
personnamn, -tan (-takan), »fångstställe», -säter (-sätra) och -väl
(-våla). Modärna äro namn med slutartikel, samt de som ha
tonvikt på sista sammansättningsleden.
Söka vi i dess grupper efter namn, som kunna tänkas lia
betydelse för växtgeografiskt ändamål, finna vi, att detta hufvudsakligen
är fallet med medeltidsnamnen. Utom det, att de äldsta
namngrupperna oftast äro sammansatta med personnamn, är deras
tydning på grund af åldern svår och osäker. I allmänhet kan man
därför säga, att de växtgeografiska ortnamnsbeläggen hänföra sig
till en tid, då de ädla löfträden böra ha haft någorlunda samma
utbredning som i våra dagar, dock innan människan alltför mycket
»reglerat» deras förekomst genom uthuggning eller — mera sällan
— nyplantering.
Enligt mitt förmenande bör således inläggningen af dessa namn
på kartan öfver en trakt ge oss en fylligare bild af ett trädslags
utbredning än som framgår af artens nuvarande och fossila
förekomst. Dock har ortnamnsmaterialet betydelse nästan uteslutande
då det gäller trädslag, och i främsta rummet sådana med sydlig
utbredning. Vidare måste starkt betonas, att endast en språkligt
skolad vetenskapsman säkert kan tolka betydelsen af ett ortnamn,
och detta endast om tillräckligt material, dialektiskt och
källmaterial, ställes till hans förfogande. För den icke språkligt
utbildade botanisten återstår således endast att för sina syften utnyttja
det af fackmän bearbetade ortnamnsmaterialet. Hvad kan då i
detta hänseende för närvarande bjudas honom? Noreen (1913)
meddelar härom följande:
Ortnamnskommitténs »försökslän», Älvsborgs län, har redan fått
sina namn i det närmaste färdigpublicerade. Af verket »Ortnamnen
i Älvsborgs län» föreligga 13 häradsdelar af trycket, däraf 10 från
västgötadelen och 3 från Dalsland; 5 delar återstå ännu utom
inledningsdel och register. Af Örebro län äro alla härader utom Nya
Kopparbergs rekognoscerade på fältet, och 8 af de 14 häraderna
ha redan de territoriella namnen tryckfärdigt bearbetade. Af
Värmlands läns 14 härader har halfva antalet och delar af ytterligare
4 färdigrekognoscerats, hvarjämte de territoriella namnen bearbetats
i 6 bela och delar af ännu ett härad. Försöksrekognosceringar
hafva gjorts i Bohuslän, hvarjämte för Upplands vidkommande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
