Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(55
Ett relativt fåtal af de af mig antecknade värdväxterna äro
gemensamma med Wittrocks artlista. Dessa utgöras af följande 15: Achillea
millefolium, Centaurea jacea, Chrysanthemum leucanthemum, Festuca
ovina, Galium boreale, Galium verum, Hieracium umbellatum,
Lathg-rus pratensis, Orobus tuberosus, Plantago lanceolata, Ranunculus acris,
Riibus cæsius, Stellaria graminea. Trifolium medium, Vicia cracca.
Bland de för Sverige nyangifna märkas följande förut iakttagna
utomlands. Enligt Wittrock (I. c.): Arabis hirsuta, Cerastium
vulgare, Cirsium arvense, Lgsimachia vulgaris. Rumex acetosa: enligt
Gertz (Fysiologiska undersökningar öfver släktet Cuscuta. Bot.
Notiser; I: h. 2 och 3, 1910 samt II: h. 1 och 2, 1912 — II p. 5-6)
Fragaria och Prunus spinosa.
På mitt undersökningsområde kom C. europæa till sin yppigaste
utveckling pa Centaurea jacea, Galium verum, Serratula tinctoria,
Galium boreale, Achillea millefolium, Vicia cracca, Lathyrus pratensis,
Trifolium medium, Anlhyllis vulneraria, Plantago martima, Ononis
arvensis i angifven ordning.
At talförhållandet i blomman ägnades äfven uppmärksamhet.
Hos den undersökta C. europæa-formen visade sig 5-talet vara vida
öfvervägande, i det att bland 500 undersökta blommor 496 voro
5-taliga, under del atl de öfriga voro 4-taliga. Pistillen var
genomgående 2-talig. Hos den af Wittrock (1. c. p. 4) undersökta
formen dominerade 4-taliga blommor, hvarjämte talförhållandena i
allmänhet visade större variabilitet.
All döma af förhållandena pä mitt undersökningsområde synes
Cuscuta europæa på de fläckar, där hon utbreder sig, vanligen utgå
från en af henne föredragen näringsväxt och därifrån angripa de
växter, som befinna sig i hennes närhet. Om en från ett sådant
centrum utgående stam påträffar ytterligare en särskildt lämplig
näringsväxt, utvecklas därifrån ett nytt centrum o. s. v. Man får
därför det intrycket, att Cuscuta europæa i naturen utvecklar
hausto-rier på ungefär vilka växter som helst, som befinna sig i hennes
närhet, ehuru hon tydligen kommer till sin bästa utveckling på ett
mindre antal. Häruti ligger ju i själfva verket ej något
egendomligt, om man utgår ifrån det faktum, all haustoriebildningen
framkallas genom konlaktretning. Det har emellertid tydligt visats (så
Peirce enl. Gertz 1,1. c. pp. 68—69), att för en fullständig
haustorie-bildning äfven fordras näringstillförsel (jfr. uttrycket »Prähaustorien»
hos Noll: Physiologie i Lehrbuch der Botanik, Jena 1902, p. 175).
Det kan ju därför lätt tänkas, att en ofullständig haustoriebildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
