Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av fil. lic. Sven K. Stockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ekonomisk översikt.
Av fil. lic. Sven K. Stockman.
Penningmarknaden.
Det ställer sig svårt att ge ett allmänt omdöme om den svenska
penningmarknaden år 1923. Från viss synpunkt sett har den lättats och en ytterligare
avveckling av kristidens engagemang har ägt rum. Rediskonteringen, vilken alltid
ansetts som ett uttryck för läget å penningmarknaden, sjönk från den 31 aug. 1922
till samma datum 1923 med nära 160 mill. kr. och uppgick vid sistnämnda tidpunkt
till endast 134 mill. Sedermera har den stigit, så att siffran ultimo november utgjorde
206,5 mill. Denna stegring har väl delvis sin grund i den under förhösten
väntade räntestegringen, men kan även tolkas som ett tecken till ökade kreditbehov från
industrins sida. Däremot talar dock det faktum, att den höjda rediskonteringen
huvudsakligen härrör från ett litet fåtal banker.
Ovan antydda förbättring i läget å penningmarknaden under årets tre första
kvartal har ej sin grund i ökad inlåning i bankerna och därmed alltså större
utlåningsmöjligheter utan i minskat kreditbehov hos industrin (vartill bl. a. de
långvariga arbetskonflikterna bidragit), ävensom restriktiv utlåningspolitik från
bankernas sida. Nya krediter ha endast beviljats till absolut nödvändiga behov, däremot
i regel ej för spekulativa ändamål. Genom en försiktig indrivningspölitik ha bankerna
sökt lätta på de risker, som på grund av krisen blevo fastlåsta, men som ändock voro
så pass säkra, att de ej behövde avskrivas. Samtidigt har dock på grund av den
låga inlåningsräntan i förening med obligationsmarknadens bättre
placeringsmöjligheter ävensom av andra skäl inlåningen nedgått, ehuru ej i samma grad som
utlåningen. I följande tablå återfinnas några siffror rörande bankernas in- och utlåning
hämtade ur banksammandragen (mill. kr.):
^ ,0 . / ,0 ’ Differens 192S
Inlåning: 31/12 1922 31/8 1923 SO/n 1923 j^n.^aug. aug.-nov..
Giro........................643 571 540 — 72 — 31
Löpande räkning..............419 518 480 +99
Sparkassa....................8i6 809 785 — 7 — 24
Depos.- o. kapitalräkning .... 2,447 2,225 —222 — 76
Summa 4,325 4>i23 3)954 —202 —169
Utlåning:
Lån............2,988 2,838 2,795 —150 —43
Kreditiv ..........1.012 936 907 — 76 — 29
Inrikes växlar . . . . . . . . 1,416 1,202 1,212 —214 + lo
Summa 5,416 4)976 4)9i4 ""440 62
Man finner av siffrorna, att samtidigt som inlåningen minskats, har den
överflyttning av tillgodohavanden från giro- samt depositions- och kapitalräkning till löpande
räkning, vilken på grund av de förbättrade villkor, som bankerna våren 1922 införde
för detta slag av inlåning (uppsägningsräkning med 14 dagar upps. mot depos.-ränta)
började redan föregående år, fortsatt även 1923. Den synes dock av de senaste måna-
— 50 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
