- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Första årgången (händelserna 1923) /
84

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetslöner och levnadskostnader

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Arbetslöner och levnadskostnader.



För såväl jordbruket som industrien har arbetslönernas anpassning efter den nya
prisnivån självfallet varit en åtgärd, som under strävandena att övervinna
depressionen såväl legat närmast till hands som även framstått såsom en av de
mest ofrånkomliga för näringslivets tillfrisknande. När arbetslönerna under
krigsåren stego i höjden, skedde detta framför allt på grund av två omständigheter:
högkonjunkturens starka efterfrågan på arbetskraft samt levnadskostnadernas stegring.
På samma sätt är det efter konjunkturväxlingen lågkonjunkturens arbetslöshet och
levnadskostnadernas sjunkande, som med naturkrafters oemotståndlighet trots det
starkaste motstånd från fackorganisationernas sida åter drivit ned lönerna. Såväl
högkonjunktur som arbetslönestegring togo så smått sin början redan år 1914, de
kulminerade år 1920, varefter vägen nedåt började för båda. Såväl arbetslönernas
stegring som sänkning ha ju varit förbundna med svåra arbetskonflikter, vilkas skärpa
och bitterhet dock varit betydligt större under den senare än under den förra
förändringen.

Att i bestäm^da tal och siffror skildra arbetslönernas fluktuationer stöter på stora
svårigheter, först och främst beroende därpå att den officiella statistiken
(socialstyrelsens) och företagarnas (arbetsgivareföreningarnas) icke alltid helt sammanfalla.
Även ställer det sig något olika, om man endast fäster avseende vid förändringarna i
gällande avtals prislistor, eller om man tager hänsyn till arbetarnas verkliga
dags-eller årsinkomster, som ju påverkas bl. a. av större eller mindre riklig tillgång på arbete
inom de olika facken.

Lättast att överblicka är jordbrukets arbetsmarknad på grund av den kända
omständigheten, att det svenska jordbruket övervägande arbetar med fasta arbetare
anställda för helt år, räknat från 24 oktober. Man finner då att manlig tjänare i
husbondens kost hade i årslön år 1913 kr. 326, år 1920 kr. 1,075 och fr. o. m. hösten
1923 kr. 560. För en statare ha motsvarande löner uppgått till kr. 329, kr. 1,047
och kr. 610.

Avsevärt mer olikformiga ställa sig lönerna på industriens skiftande arbetsfält.
Enligt socialstyrelsens statistik hade en inom storindustrien anställd arbetare under
1914 i stort sett en medelinkomst av 4 kr. per dag och 1,200 kr. per år. Ar 1920 hade
han ungefär tre gånger så mycket under det att medelinkomsten under 1922 gått ned
till 8 å 9 kr. ,per dag eller 2,300 å 2,400 per år. Enligt arbetsgivareföreningens statistik
utgjorde årsmedellönen för arbetare inom de till föreningen anslutna industrierna år
1920 kr. 4,161 och år 1922 (tredje kvartalet) kr. 2,662. För år 1914 fanns ingen
fullständig statistik, och för 1923 föreliggér ännu ingen motsvarande statistisk uppgift
uträknad. Den kan emellertid icke avsevärt komma att skilja sig från 1922 års, enär
de avtalsenliga lönerna under det gångna året hållit sig i stort sett oförändrade. De
enda egentliga förändringar, som förekommit, ärö en sänkning av lönerna med 9 proc.
inom kvarnindustriens, med 6 proc. vid åtskilliga bergverk, med 5 proc. för
stuveriar-bete samt en höjning med 3 å 6 proc. inom cellulosaindustrien.

Arbetslönens hittills genomförda anpassning efter den nya prisnivån förelåg
sålunda i huvudsak redan vid förra årsskiftet. Hur växlande löneförhållandena varit
inom olika industrier framgår bäst av de lönereduceringar, som genomförts, när det
gällt att söka återinföra förkrigstidens reallöner. Inom den grafiska industrien ha
sålunda 1923 års löner legat under 1920 års topplöner med 30 å 35 proc. Inom sågverks-

- 84 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:36:05 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1923/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free