Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstlivet under 1923. Av fil. dr Karl Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det nya konstmuseet vid Götaplatsen i Göteborg.
sista årens krönika. Efter en lång utveckling på papperet och under byggnadstiden står
byggnaden som ett festligt och av Ragnar Östbergs originella skaparkraft framtrollat
centrum för stadens modärna liv. Vad det betytt som typbildande i den svenska
arkitekturen, kan ännu icke överskådas, men en av dess eleganta och nyckfulla festhumör
starkt påverkad inredningsstil har redan visat sig i några nöjeslokaler, den av E. G.
Asplund inredda Skandiabiografen och den av professor Tengbom nyinredda restaurangen
Kastenhof. Som härd för konst och konsthantverk har Stadshuset haft större
betydelse än kanske något annat bygge i Sverige efter Stockholms slott. I dess skulpturala
utsmyckning märkas främst Carl Eldhs tre trädgårdsstatyer i marmor; utan direkt
eftersträvad porträttlikhet framställande August Strindberg, Gustaf Fröding och
Ernst Josephson, Christian Erikssons starkt stiliserade »Sankt Göran och Draken»
vid tornet samt de närmare till arkitekturen knutna, strängt stiliserade granit- och
koppararbetena av bröderna Gustaf och Aron Sandberg.
I Stadshusets festvåning har den dekorativa prakten slösats med givmild hand,
rikast i Gyllene salen, i vars dekorering av glasmosaik Einar Eorseth fått ett väldigt
spelrum för sin fantasi, medan Axel Törneman och Prins Eugen i måleri, samt J. A. G.
Acke och Yngve Berg i stuckreliefer smyckat festvåningen för övrigt.
Konsthantverkarne ha vid inredningen fått ett rikt fält för modärna uppslag; särskilt böra Ernst
Spoléns, E. G. Asplunds, Sidney Gibsons och Carl Malmstens namn nämnas ifråga
om möblerna och Maja Sjöströms i fråga om textilierna.
Men det skulle föra för långt att här gå närmare in på detta bekanta bygges rika
myller av detaljer.
Av en enklare, strängare karaktär är den i juni invigda Högalidskyrkan, professor
Ivar Tengboms stolta skapelse. Med sina tegelytor och sina tvillingtorn åt öster
har den en fin och originell modärn prägel närmast i släkt med medeltida svensk
tegelarkitektur. Vackrast är måhända interiören med sitt gigantiska kyrkorum, sina
originella inbyggda contreforter och det lilla dopkapellet med Gunnar Torhamns
målningar.
I denna korta översikt har naturligtvis mångt och mycket även av stort
konstnärligt värde icke blivit upptaget, men det sagda torde ge en bild av åtminstone de
allra viktigaste tilldragelserna i årets konstkrönika — så vitt vi nu kunna döma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
