- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Första årgången (händelserna 1923) /
99

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Musiklivet i Sverige 1923

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Musiklivet i Sverige 1923.



Den lockelse, som det neutrala Sverige
med dess höga valuta efter
världskriget utövat på främmande
konstnärer, har i synnerhet varit till gagn för
svenskt musikliv i mera avlägsna orter och
bygder, där utländska gäster förut varit
sällsynta. Vad de större städernas
musikliv beträffar, uppvisar dock numera det
utländska inslaget någon minskning, till
fördel för de inhemska konstnärerna och
musikinstitutionerna. I huvudstaden har
uppmärksamheten samlats kring Kungl.
Teaterns verksamhet, som blivit värdesatt
med sällspord enighet. Teatern firade i
januari 150-årsminnet av sin tillkomst och
ägnade därvid med en serie
festföreställningar minnets hyllning åt svunna tiders
konstnärliga stordåd liksom ock en
tacksamhetens gärd åt senare släkters bragder.
Jubileet inleddes med en för högtidligheten
komponerad jubileumskantat av Wilhelm
Peterson-Berger. Till festföreställningarna
anslöt sig en svensk konsert, vars
intresseväckande nyhet var en symfoni av Adolf
Wiklund. Teaterns repertoar har riktats med två förtjänstfullt framförda nyheter,
operan »Kronbruden» av Ture Rangström och Hugo Alfvéns pantomimiska drama
»Bergakungen». »Kronbrudens» kärva, stolta tonspråk motsvarar väl den strindbergska
ordkonsten, även om det mer giver dramat dess musikaliska atmosfär än psykologiskt
fördjupar och karakteriserar personerna. Alfvéns »Bergakungen» är ett fullödigt
uttryck för svenska stämningar och svenskt folklynne, en lovsång till svensk natur
och saga, förenande rik melodisk ingivelse med symfoniskt mästerskap. I övrigt har
en nyinstudering av operan »Carmen» givit anledning att fästa sig i minnet. Såsom
gäster på Operans scen må nämnas sångerskorna Branzell, Linnander-Lejdström och
Maria Labia samt sångarne Battistini, Schlusnus, Baklanoff, Piccaver och Hislop.
Vid teaterns symfonikonserter hava bland andra nyheter uppförts Mahlers åttonde
symfoni och Marteaus Gloria naturæ.

Den nye operachefen, hovsångaren John Forsell.
Den nye operachefen, hovsångaren John Forsell.


I Konsertföreningen har professor Schnéevoigt alltjämt uppburit det konstnärliga
ansvaret, däruti understödd av hovkapellmästare Järnefelt och kapellmästare
Grevillius samt gäster såsom Max Fiedler, Felix Weingartner och Siegmund von Hausegger.
Föreningen har bland annat förmedlat bekantskap med verk av Ravel, Reger,
Stravinsky, Loeffler, Manén, Bruckner och Busoni samt svenska nyheter såsom Helmer
Alexanderssons g-mollsymfoni, Kurt Atterbergs d-mollsymfoni, Daniel Jeislers
orkestersuite Tableaux rustiques och Oskar Lindbergs Tre färdeminnen. Svenska
Musikerförbundets konsert under Robert Kajanus med övervägande finska verk må tacksamt
erinras. Säsongens starkaste musikupplevelse är dock förknippad med den finska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:36:05 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1923/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free