- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Första årgången (händelserna 1923) /
106

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De viktigaste händelserna utomlands. (Sammanfattande översikt)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ruhrinvasionen och skadeståndskonflikten — eller kampen mellan
Frankrike och Tyskland — ha även under 1923 varit en sorts mittaxel, kring vilken
Europas poHtiska krafter grupperat sig. I historien skall kanske 1923 leva som
framför allt Ruhrinvasionens år, ty händelserna i det stora industriområdet vid Rhen ha
som en blodröd ränning löpt genom årets upprörda månader. Inmarschen i Ruhr,
som företogs omedelbart på nyåret, gav en sorts upptakt till hela händelseutvecklingen.
På årets första dagar, den 3 och 4 jan., skedde en skarp brytning mellan Frankrike
och England, då franske konseljpresidenten Poincaré förkastade Englands
premiärminister Bonar Laws förslag till allmän uppgörelse av skadestånd och skulder. Poincaré
vidtog omedelbart åtgärder för inkrävandet av de »produktiva panter», vartill han under
hela halvåret 1922 ständigt begärt Englands samtycke. Under en skur av protester
från de mest ohka håll i hela världen övergick Poincaré till handling, medan England
förklarade sig neutralt. Den 9 jan. konstaterade skadeståndskommissionen Tysklands
»avsiktliga försummelse» att leverera stadgad kvantitet skadeståndskol, och den 11
jan. besatte franska och belgiska trupper en rad städer i Ruhrlandet. Under striden
mot det tyska motståndet utsträcktes ockupationen allt längre, till dess slutligen hela
Rhenfloden från Schweiz till holländska gränsen låg under fransk kontroll, och en
av Napoleons planer, upptagen i de franska kraven vid fredskonferensen men
tillbakaslagen av England och Förenta staterna, var förverkligad. Tysklands rikskansler
Cuno inställde med stöd av riksdagens samtliga partier alla betalningar och
leveranser till de ockuperande makterna och organiserade det vapenlösa »passiva
motståndet», som i högsta grad underlättade den fransk-belgiska ockupationens
genomförande. Under årets första månader och till långt in på sommaren syntes det passiva
motståndet vara framgångsrikt, och den produktiva panten lämnade blott ringa
avkastning åt Frankrike. England, vars affärsliv direkt skadades av Ruhraktionen,
sökte förgäves erhålla Amerikas medverkan för en skarp påtryckning på Frankrike
och tillgrep slutligen mycket bestämt språk mot aktionen i Ruhr, vilken redan från
början befunnits och sent omsider offentligen förklarades strida mot
Versaillestrakta-ten. Med hjälp av sedelpressen gjorde Tysklands rikskanslerer, först Cuno och sedan
Stresemann, förtvivlade ansträngningar att hålla fronten vid Rhen, medan den tyska
diplomatien samtidigt sökte vinna England. I detta syfte framlade Cuno två olika
anbud, det första på 30 miljarder guldmark, den 2 maj, vilket Frankrike utan vidare
förkastade och England ansåg otillfredsställande, det andra den 7 juni under
medverkan från de stora finans- och näringsorganisationerna. Detta anbud, som av England
och Italien ansågs utgöra lämplig basis för en konferens, förkastades av Frankrike
under en stående förklaring, att förutsättning för alla förhandlingar med Tyskland
vore uppgivandet av motståndet i Ruhr. Detta krig efter kriget uttömde fullkomligt
Tysklands finanser, dess sista guldreserv försvann, och den tyska valutan försämrades
till en förut ofattbar grad. Dollarnoteringen i Berlin, som vid årsskiftet var omkring
5,000 mark, steg under januari till omkring 20,000, till 77,000 den i juli, till 5,700,000
den 27 aug. och till 45,000,000 den 6 sept. Den 15 decemlDer kostade 1,000,000,000,000
mark endast en svensk krona! T. o. m. sedelpressen hjälpte icke längre. Den 24
sept. måste rikskansler Stresemann delgiva representanter för Ruhrlandet, att riket
icke längre kunde lämna den kämpande befolkningen något understöd. Därmed hade
Frankrike vunnit en ny seger, och snart kunde ockupationstruppernas chef Degoutte
träffa avtal med de stora Ruhrsyndikaten om leveranser av skadeståndskol, betalning
av skatter och om arbetets återupptagande. Under årets sista månad tog Frankrike
slutligen, som ett motdrag mot Englands avvisade förslag, initiativ till en undersökning

— 106 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:36:05 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1923/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free