- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Första årgången (händelserna 1923) /
119

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronologiskt register till händelserna utomlands - Mars

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mac Donald.

Baldwin.

Asquith.

Mac Donald, Ramsay, f. 1866 i Lossiemoutli, engelska arbetarpartiets chef, journalist och författare
i ekonomiska ämnen, blev i det nya parlamentet på hösten 1922 som chef för största oppositionspartiet den
första arbetarledare, som samtidigt varit oppositionens officielle ledare i underhuset (mot Bonar Laws
höger-regering), i decembervalen (6/12) 1923 vann hans parti ytterligare 50 mandat från Baldwin, varigenom
frågan om en arbetarregering under hans ledning blev aktuell: sekreterare i Labour Party 1900—ti, chef för
Independent Labour Party 1911—14, M. P. för Leicester 1906—dq han slogs ut vid khakivalen och Clynes
blev chef, utgivare av Socialist Library 1905, förf. Socialism and Society, Labour and the Empire, The
Awakening of India, Parliament and Revolution, kallad den »kristne socialisten»(se 13/2, 6/3, 25/6 o. 12,31/12.)

Baldwin, Sir Stanley, f. 1867, engelsk politiker, premiärminister 22 maj 1923, efterträdde Bonar Law,
som vilkens tinansminister han genomföit fonderingen av Englands jätteskuld till U. S. A. Började sin
karriär som finanssekreterare i finansdepartementet 1917—1921, blev sedan handelsminister (april 1921)
och upptog3 slutligen av sin protektor Bonar Law som finansminister 1922, ursprungligen affärsman och
chef för den stora stålfirman Baldwin Ltd. Hans namn hai genljudit under hela året 1923, och man ställde
stora förhoppningar på att han skulle å==tadkomnia en uppgörelse med Frankrike i Ruhrfrågan, vilka
förväntningar dock svekos. Lancerade i samband med den stora rikskonferensen i oktober ett program för
arbetslöshetens lösande genom ett system av preferenstullar mellan imperiets olika delar och utlyste på
denna fråga nya val, vilka ägde rum den 6 december efter en oerhörd agitation. Valet medförde en förlust
av 90 platser för högern, varför Baldwins ställning vid årets slut syntes osäker. Vad öde den förstärkta
oppositionen skall bereda honom, blir känt vid parlamentets öppnande i januari 1924. (Se 5/1, 11, 16/4; 3, 22, 24,
25 och 28/5, 25, 26/6, ii, 12, 13/7, 2, 3, 6/8, 25/10, 9, 13, 15/11, 6, ii, 31/12.)

Asquith, Rt. Hon. Herbert Henry, i. 1852 i Morley, Yorkshire; de engf^lska liberalernas ledare med lord
Grey och sir John Simon som adjutanter och Lloyd George som konkurrent, M. P. för Paisley sedan 1920;
premiärminister och förste skattkammariord — efter ^^ir H. Campbell-Bannerman — aprii 08—dec. t6;
uppfostran i City of London School, sedan advokat i Oxford, M. P, 86, övergav lönande praktik; blev
inrikesminister på Gladstone? begäran 92, framträdde 03—05 som en av den liberala oppositionens ledare mot
Jo-seph Chamberlains tullplaner, skattkammarkansler 05—08, införde åldcrdom^^pensioner, 1905 lordrektor
vid Glasgowuniversitetet. Tvingade 1911 genom båda husen parlamentsbilien, som avskaftade lordernas
historiska veto — det »demokrati^^ka genombrottet» i England — framlade Home Rule-billen 12, bildade
maj 15 första koalitionsreg., störtad av Lloyd George genom det ryktbara »förräderiet» dec. 16, utslagen vid
khakivalen, under 1923 officiellt »försonad» med Lloyd George. (Se 13, 19/2, 23/3, 13/11, 11, 31/12-)

Mars.

Peru på grund av Tacna-Aricafrågan.
Huvuduppgift: behandling av Uruguays
förslag om ett amerikanskt N. F.’
25. Preussiske inrikesministern Severing
försätter preussiska polisen i alarmberedskap;

Mars.

tumultscener mellan von Graefe och major
Henning å ena sidan och kommunisterna å
den andra i tyska riksdagen.
25. Poincaré förklarar, att han anser
konventionen med Schweiz om de s. k. fria zoner-

119

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:36:05 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1923/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free