Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronologiskt register till händelserna utomlands - Juli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thyssen.
Kfupp v. Bohlen.
Thyssen, Fritz, i. 1870, generaldirektör för Thyssenverken, en av de mäktigaste
industriorganisationerna i Rhenlandet, grundad av hans fader, den gamle stålkungen August Thyssen; spelade en märklig
roll under Ruhrinvasionen 1923 som symbol för den tyska industriens motstånd mot de franska
generalerna (se 19/1, 20/1, 26/11).
DegouUe, Jean Marie Joseph, i. 1866, fransk general. Förde vid världskrigets utbrott bataljon, blev
juni 1918 arméchef, ledde 6: te armén i andra slaget vid Marne, sep t. 1918 stabschef hos belgiske konungen
Albert och ledde som sådan armégruppen Flanderns (belgiska, 6:te franska och 2:a brittiska arméerna)
operationer hösten 1918 i Belgien. 1919 chef för ockupationstrupperna vid Rhen, 1923 ledare för franska
ockupationen av Ruhrområdet (se ii/i, 2/3, 6/6, 4, 9, 28/10, 4/12).
Krupp von Bohlen imd Halbach, f. 1870 i Haag, Kruppkoncernens direktör sedan 1906 genom gifte
med Berta Krupp, Friedrich Alfred Krupps (f 1902) äldsta dotter, blev efter blodiga kollisioner mellan
fransmännen och arbetarna vid Kruppverken i Essen fängslad och dömd till 15 års fängelse och höga böter
tillsammans med direktörerna Ritter, Österle, Bauer och Ruhn. Han anklagades för att ha befallt signaler i
fabriksvisslorna, då fransmännen förberedde verkens besättande. Tidigare diplomat i Washington (1899—
00), Peking (1900—03), vid Vatikanen (04—06) (se i, 8, 18/5, 9/8).
Juli.
domstolen i Leipzig den 23 juli, försvinner
spårlöst från Leipzigfängelset. Flykten
ställes i samband med en uppgift, att den
fascistiska kuppen skulle igångsättas den 29
juli.
13. Benesj överlägger med Curzon, Baldwin
och lord Robert Cecil om Tysklands
ställande under finansiell kontroll på samma
sätt som Österrike.
14. Finlands president stadfäster lagen om
organisationen av Helsingfors universitet.
Kapten Erhardts flykt framkallar
kontrovers mellan riksmyndigheterna och
sachsiska myndigheterna. Erhardts kollega,
löjtnant Rossbach, väntas också rymma.
De belgiska myndigheterna i Aachen döma
tre »sabotörer» till döden.
Schweiziska nationalbanken höjer diskontot
från 3 till 4 procent.
Juli.
Sammanstötningar i Miinchen mellan
nationalsocialisterna och polisen.
16. Stor debatt i italienska kammaren med
anförande av Mussolini, som får
förtroende-votum, sedan han hotat upplösa kammaren i
annat fall.
17. Plenarkonferens i Lausanne bekräftar
samtliga avtal mellan de allierade och turkarna
och beslutar, att undertecknandet skall ske
den 24 juli. Ryssland inb judes att inom
tre veckor i Konstantinopel underteckna
O rient fördraget.
Benesj avreser till Bryssel för att söka
förhindra brytning mellan Frankrike och
England.
Bulgariska regeringen beslutar upplösa
kommunistpartiet och förbjuda alla röda
tidningar.
— 133 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
