Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland 1923. Av Pehr Norrmén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning landsattes för att med våld befria de internerade flygarna — något som dock
misslyckades. En mycket hotande konflikt har slutligen uppkommit i anledning av
mordet på tvenne medlemmar av den ryska gränskontrollkommissionen i Östkarelen,
Lavrov och Lesjnev, för vilket mord sovj etregeringen velat göra finländska
myndigheter ansvariga — ehuru mordet även enligt ryska uppgifter begåtts på ryskt område
av ryska undersåtar. Någon lösning av konflikten har ännu då detta skrives icke
uppnåtts, men en blandad rysk-finländsk kommitté undersöker som bäst de med
mordet förknippade omständigheterna.
I direkt samband med frågan om Finlands förhållande till Ryssland måste man
även ställa den stora aktion, som finländska regeringen i augusti inledde mot det
kommunistiska partiet i landet. Genom högsta domstolens utslag av den 20 april
1921 hade det i maj 1920 bildade kommunistiska partiets verksamhet befunnits
innebära förberedelse till högförräderi, varför partiet upplösts. Dess efterträdare, det
nybildade »Finlands arbetarparti», hade i något beslöjad form fortsatt denna
verksamhet, och sedan tillräckliga bevis härför samlats och partiets nära relationer till det
ryska spionageväsendet blivit uppenbara, skred regeringen den 3 augusti till partiets
upplösande och indrog samtidigt samtliga kommunistiska tidningar i landet, varjämte
partiets ledare arresterades och ställdes under åtal. De kommunistiska
riksdagsmedlemmarnas arrestering har icke hindrat riksdagen att i vanlig ordning sammanträda
under hösten och färdigbehandla 1924 års budget.
Den inre nationalitetsmotsättningen i Finland har under år 1923 i någon
mån skärpts genom den långvariga och hårda striden om universitetslagen, vilken
hade börjat redan hösten 1922. Under våren fälldes i riksdagen definitivt det av
regeringen, universitetskonsistoriet och den svenska minoriteten uppburna s. k.
linje-delningsförslaget, vilket åsyftade en uppdelning av de fasta professurerna vid
Helsingfors universitet på tvenne linjer, en svensk- och en finskspråkig, den förra
representerad av 29 och den senare av 72 ordinarie professorer. I stället för detta förslag,
som om det antagits varit ägnat att trygga svenska språkets framtida ställning vid
universitetet, uppgjordes inom riksdagens grundlagsutskott ett nytt förslag, vilket
även kom att i huvudsak ligga till grund för den av riksdagen den 10 april antagna och
av presidenten den 14 juli stadfästa nya universitetslagen. Genom denna lag införes
vid universitetet i Helsingfors ett invecklat och för svenskan ofördelaktigt system med
»rörliga professurer» och en periodisk omreglering av de svensk- och finskspråkiga
föreläsningarnas antal, i proportion till antalet inskrivna studenter av resp. språkgrupper.
Den taktik, som den svenska riksdagsgruppen tillämpat under universitetsstriden
framkallade i april och maj en hvlig diskussion inom den Finlandssvenska pressen.
Den hotande inre konflikten inom svenska folkpartiet bilades delvis på partidagen i
Kristinestad 20—21 maj, men har senare (dec.) visat tendens att återuppstå.
Som en betydande svensk vinning under året kan antecknas att omsider, efter
starkt motstånd, beslutats upprättandet av ett svenskt biskopsstift. Till första
svensk biskop valdes den 19 sept. teol. dr Max von Bonsdorff.
Det ekonomiska livet i Finland har under 1923 gestaltat sig betydligt
ogynnsammare än föregående år. Finnmarks värdet har visserligen under året visat sig
synnerligen stabilt, men medan året 1922 slutade med ett exportöverskott på mera
än en halv miljard, uppvisar 1923 ett betydande importöverskott. Huvudorsaken
härtill står att söka i den på grund av sommarens kalla och regniga väderlek delvis
felslagna årsskörden samt i de fallande prisen på papper, cellulosa och trävaror
på Finlands förnämsta exportmarknader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
