Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inrikespolitisk översikt.
Redan långt innan 1924 års lagtima riksmöte samlades, visste var och en, att
försvarsfrågan skulle stå i centrum för dess förhandlingar. Den blev icke
endast riksdagsarbetets allt överskuggande stora fråga utan har satt sin prägel
på hela den politiska utvecklingen såväl under riksdagens gång som efter dess slut.
Många väntade med spänning att i årets trontal erhålla närmare uppgifter om
regeringens avsikter. Så blev dock icke fallet. Riksdagen öppnades utan någon
översikt över regeringens försvarsförslag. Den allmänna remissdebatten blev därför också
visserligen lugn och behärskad men i avsevärd grad också intresselös. Under riksdagens
första dagar samlades uppmärksamheten kring andra händelser, framför allt ett par
uppseendeväckande val. Talmansvalets utgång var ännu i det sista oviss. I första
kammaren gällde ovissheten valet av andre vice talman. Hr August Nilsson i
Kabb-arp, som tidigare innehaft denna post, hade för sitt uppträdande med avseende på de
statsanställdas löneförmåner ådragit sig åtskilhgt missnöje inom det socialdemokratiska
partiet, och det hade antytts, att efterräkningar skulle komma under riksdagen. Som
andre vice talman blev han emellertid återvald. Däremot flyttades han från sin plats
i statsutskottet, som han innehaft i många år, till jordbruksutskottet. I andra
kamm.a-ren inträffade den förändringen, att hr Viktor Larsson fick vika för sin företrädare,
hr Herman Lindqvist, vilken lämnat talmansbefattningen för att ingå i den andra
socialdemokratiska ministären. Hr Larsson valdes nu till ordförande i
konstitutionsutskottet. Vid utskottsvalen kom även en överraskning till synes. Landshövding
Eden uteslöts ur utrikesnämnden och ersattes med greve Raoul Hamilton, en
omplacering, som mera ansågs vara föranledd av partisprängningen inom det
liberal-frisinnade lägret än av omtanke om utrikesnämndens arbete.
Den 5 februari framlades inför riksdagen K. M:ts propositioner angående
försvarsväsendets ordnande. De inneburo i åtskilliga avseenden stora överraskningar. Den
ekonomiska ramen hade fixerats till vad provisoriet för närvarande (1924) kostar,
alltså till ungefär 138 millioner kr. Försvarsrevisionens förslag stannade vid 120
millioner, och 1914 års organisation skulle fullt utbyggd med 1924 års penningläge gå till
182 millioner kr. Med anslutningen till provisoriets ekonomiska kostnadsram ansåg
sig regeringen ha tagit behörig hänsyn till landets ekonomiska bärkraft.
Utbildningstidens längd hade föreslagits betydligt lägre än man väntat. För infanteriet föreslogs
195 dagar mot försvarsrevisionens 255, provisoriets 165 och 1914 års organisations 340.
Kavalleriets övningstid skulle enligt propositionen vara 350 dagar (provisoriet 225).
För artilleriet föreslogos 240 övningsdagar, samma siffra, som socialdemokraterna
föreslagit inom försvarsrevisionen, vars majoritet för sin del förordade 350. LTnder
provisorietiden har motsvarande siffra varit 225. För studenter och likställda föreslogs
samma utbildningstid som enligt 1914 års härordning, nämligen 485 dagar.
Försvarsrevisionen hade för denna kategori föreslagit 365 dagar och socialdemokraterna
i försvarsrevisionen 330, samma tid som tillämpats under provisorietiden.
Även inom härordningens yttre ram hade åtskilliga åtsnörningar föreslagits.
Sålunda skulle Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen indragas, vidare hela
skånska kavallerifördelningen och Vendes artilleriregementes ridande division. För
det tidiga gränsförsvaret avsågs en ur Norrlands dragonregemente utbruten skvadron
— 39 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
