Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handelsavtalet, som i flera avseenden skilde sig från 1922 års av riksdagen
förkastade preliminära handelsöverenskommelse, öppnar rätt för medborgare från
vartdera landet att i det andra driva handel eller annan näringsverksamhet, varvid de skulle
åtnjuta obegränsad mestgynnadnationsrätt i fråga om skydd till person och egendom
samt i fråga om skatter och andra avgifter och för övrigt vara fritagna från all
tvångstjänst. Tvister skola underställas behörig domstol i ettdera Jandet i enlighet med
internationell rätt, så vida icke ev. kontrakt ger anvisning på annan domstol eller
särskild överenskommelse träffats. I fråga om sjöfart tilleikänna parterna varandra
obegränsad mestgynnadnationsrätt med undantag för kustfart. I en särskild
undantagsklausul förklaras, att ingendera parten skall med stöd av avtalet kunna göra
anspråk på rättigheter, förmåner eller lättnader, som den andra parten medgivit eller
kan komma att medgiva uteslutande de länder, vilka erkänt unionens regering de jure
före 15 februari 1924. Bland dessa länder voro bl. a. Tyskland, England och Itahen.
Avtalsförslaget behandlades av konstitutionsutskottet, som uttalade starka
be-tänkhgheter mot att avtalet icke löste frågan om svenska statens eller svenska
medborgares fordringsanspråk. Vidare anmärkte man på nyssnämnda förbehållsklausul,
vars verkan dock väntades bli neutraliserad, om någon annan makt i framtiden
utverkade samma fördelar, som medgivits de privilegierade länderna. Även på andra
punkter uttalades tvekan, men utskottet fann sig dock böra tillstyrka bifall, varefter
riksdagen den 3 maj godkände avtalet. Därvid uteslöt första kammaren
konstitutionsutskottets motivering.
Från riksdagens arbete för övrigt inå antecknas, att man den 23 februari definitivt
bröt med principen, att kommunala förtroendeuppdrag skola vara oavlönade. Den
vanliga attacken mot skytteröreisen gjordes även nu, ehuru anslaget sedermera räddades
genom gemensam votering. Nämnas må även, att en allvarlig diskussion såväl inom
som utom riksdagen i mars uppstod med anledning av riksbankens beviljande av
2 procent lägre retur diskonto jör J ordhrukarhanken än det officiella diskontot. Detta
förhållande, som för riksdagen anmäldes av bankoutskottet, befarades leda därhän,
att Jordbrukarbanken mot alla vid bankens startande gjorda utfästelser skulle
betraktas som en statens bank, mot vilken staten ägde särskilda skyldigheter. Det har
ju också kommit till allmänhetens kännedom, att banken med åberopande av likartade
skäl uppmanat statsinstitutioner med egen penningförvaltning att begagna sig av
Jordbrukarbanken för sina placeringar.
En annan fråga, som över hela landet upprörde sinneng., gällde statens understöd
till privatläroverken. När regeringen begärde de vanliga understöden till de enskilda
läroverken, hade den utredning, skolöverstyrelsen på riksdagens begäran framställt,
icke blivit färdig i så god tid, att den kunde föreläggas riksdagen. Icke desto mindre
föreslog statsutskottet vissa restriktiva bestämmelser. Sålunda skulle uppdelning i
parallellavdelningar få ske först då antalet lärjungar överstege på real- och
flickskolestadiet 35 (vid bristande lokalutrymme 30) samt på gymnasialstadiet 30. Vidare
skulle lärarinnornas tjänstgöringsskyldighet utsträckas och terminsavgifterna fastställas
av skolöverstyrelsen. Reservanternas yrkande till förmån för bifall till
regeringsförslaget föranledde stora debatter i båda kamrarna. I första kammaren segrade
reservanternas mening med 69 röster mot 16, sedan från olika håll utan hänsyn till
partier påvisats förslagets för privatskolorna nästan ruinerande konsekvenser. I
andra kammaren, där hr Rydén försvarade statsutskottets mening, bifölls denna med
81 röster mot 49, dock först sedan hr R^^dén gjort vissa redaktionella ändringar i
yrkandet. iVrendet återgick till utskottet, och under tiden avlämnades ett flertal skri-
— 42 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
