Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
velser och uttalanden från privatläroverkens sida. Dessa visade, att hr Rydéns tal
om »affärsläroverk» och »överklasskolor» var fullständigt obefogat samt att
statsutskottets ekonomiska beräkningar icke höllo provet vid en närmare granskning. Ett
sammanjämkningsförslag framlades, i vilket niinimiantalet lärjungar vid uppdelning i
parallellklasser sattes tillhö samt föreskrifterna om lärarinnornas
tjänstgöringsskyldighet bortströkos. Elva av utskottets 24 ledamöter reserverade sig. Efter långa debatter
avslog första kammaren förslaget med 67 röster mot 53, medan andra kammaren biföll
med 110 röster mot 76. Därpå framlade utskottet förslag till voteringsordning vid
gemensam proposition. Efter åtskillig diskussion godkändes denna av kamrarna. Under tiden
hade ecklesiastikministern meddelat, att han ämnade igångsätta ny utredning om saken.
Vid voteringen segrade första kammarens mening med 184 röster mot 151. Den
bebådade utredningen blev färdig 15 december och slutade i en betydande uppmjukning av
statsutskottets förslag. Sålunda skulle enligt de sakkunnigas mening för uppdelning i
parallellklasser fordras på fhckskolestadiet 30 elever och på gymnasialstadiet 25. Över
huvud taget hävdade de sakkunniga här starkt den moderna pedagogikens krav på
små klasser i den mån så är möjligt och ön$kade f. ö. med hänsyn till lokalsvårigheter
lämna skolöverstyrelsen stor frihet att lämna dispens från föreskrifterna. Klart
påvisades, att talet om affärsläroverk icke ägde något berättigande, men föreskrifter
föreslogos om begränsning av skolägarnas vinst.
Vidare beslöt riksdagen begära utredning om utrikesnämndens reformering i syfte
att lindra ledamöternas tystnadsplikt och att århgen till konstitutionsutskottet få en
redogörelse för handläggningen av utrikesärenden.
DechargedehaUen, som ägde rum den 10 maj, ådrog sig ganska obetydligt intresse.
Anmärkningarna voro huvudsakligen riktade mot ecklesiastikministern, statsrådet
Clason, men saknade nämnvärd betydelse. En senare under riksdagen mot samma håll
riktad anmärkning, avseende dispens för en skolyngling, som genomgått hela
folkskolan, från fortsatt skolplikt, lades av båda kamrarna till handlingarna.
Det bör ej heller förbises, att riksdagen efter upprepade debatter den 29 mars
beslöt återinföra sedelinlösningen med guld. Sverige har härmed först bland Europas
länder återgått till guldmyntfoten.
Den 16 maj angav särskilda utskottet sitt utlåtande i försvarsfrågan. Det anslöt
sig i huvudsak till de socialistiska motionerna i ämnet. Beträffande lantförsvaret
beräknas årskontingenten till 32,652 i fred tjänstgörande (efter avdrag av
familjeförsörjare och icke vapenföra). Av dessa föras till linjetjänst 20,700 och till
ersättnings-reserven 8,112. Utbildningstiden föreslogs till 140 dagar för den stora massan, 200
dagar för underbefäl och fackmän vid infanteri, träng och intendentur samt för samtliga
vid kavalleri, artilleri och ingenjörtrupper samt 260 dagar för studenter. För
skytteväsendet beräknades intet anslag, däremot för frivilliga landstormsövningar 50,000 kr.
Hären skulle enligt förslaget indelas på tre arme fördelningar, och ungefär halva antalet
regementen indragas. Reservstaten något mindre än vad K. M:t föreslagit.
För flottan avsåg förslaget icke någon fredstjänstgöring av värnpliktiga. Till
nybyggnad föreslogs ett anslag av 23,72 millioner kr. under fem år. Liksom Karlsborgs
fästning och Tingstäde kustposition skulle även Vaxholms inre linje. Älvsborgs och
Hemsö fästningar samt Hörningsholm och Luleå kustpositioner nedläggas.
Flygvapnet skulle anordnas fullt fristående men icke, som K. M:t föreslagit, uppdelat på
armé- och marinflygkår utan uppdelat i skolkår, jagarkår, spanarkår samt
bomb-och torpedkår.
Flera reservationer voro fogade till betänkandet. Hr Vennersten m. fl. hade
— 43 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
