- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Andra årgången (händelserna 1924) /
62

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkliga händelser. Av Nils Algård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Av övriga bevis för en pågående evangelisk kyrklig samling förtjänar särskilt det
allmänna evangeliska kyrkomötet i Moskwa den 21—26 juni uppmärksamhet. En dylik
sammankomst har icke hållits i Ryssland sedan den lutherska kyrkans införande där
i början av 1500-talet. Mötet, som bevistades av ett sextiotal församlingsdelegerade,
hälften präster och hälften lekmän, antog en kyrkoförfattning och kyrkoordning samt
beslöt att grunda ett prästseminarium. — Av stor betydelse var även kongressen i
Strasshurg i oktober för de protestantiska kyrkorna i Frankrike samt inbjudna från
Belgien, Tjeckoslovakiet, Schweiz, Itahen (valdenserna), Sverige och Amerika.

På initiativ av Världsförbundet för mellanfolkligt samförstånd genom kyrkorna
har en orientalisk kyrkokonferens hållits i Sinaia i Rumänien den 22—23 september.
Alla Balkanstaterna voro här representerade. Diskussionen om de många brännande
spörsmålen inom dessa stater avsåg främst de nationella kyrkornas frigörande från
det starka sambandet med staten samt deras närmande till varandra. I detta syfte
är en ekumenisk ortodox konferens planerad till Jerusalem pingsten 1925. ■—
1300-årsminnet av kyrkomötet i Nicsea år 325. Denna konferens skulle även hava att
taga ställning till de frågor, som komma att diskuteras vid det stora ekumeniska mötet
i Stockholm 1923.

Som ett förspel till detta möte torde till en del ärkebiskopens av Canterbury
herdabrev julen 1923 angående konferensen i Mecheln mellan anglikanska och romerska
kyrkomän vara att fatta. På evangeliskt håll både inom och utom England har man
i ett dylikt närmande velat se ett förräderi. Den svenske ärkebiskopen har emellertid
i ett uttalande i Svenska Dagbladet (den 2 januari) givit uttryck utom åt sin kända
varma önskan om de kristna kyrkornas trädande i arbetsgemenskap även åt sitt
instämmande i ärkebiskopens av Canterbury skeptiska uttalande angående det
praktiska resultatet av förhandlingar som de ifrågavarande: den evangeliska och den
ortodoxa kristenheten kunna icke underkasta sig det påvliga enväldet med allt, som
därmed är förknippat. Enheten främjas icke heller genom »oklara allianser och
välmenta kompromisser». Mötet i Mecheln torde väl närmast ha betytt ett skickligt
kyrkopolitiskt grepp från anglikanskt håll med dubbel syftning: att sondera opinionen
med avseende på samförståndstanken på den romerska sidan och att för programmet
om ett gemensamt etiskt arbete av de olika kristna kyrkosamfunden vinna de
säkerligen stora kretsar inom den engelska kyrkan, vilka som villkor för ingående på detta
program ställt en allvarlig hänvändelse till Rom.

Nämnda program torde komma att en lång tid framåt dominera det internationella
kyrkliga intresset. Den världsfamnande sammanslutningen Ekumenisk kristen
gemenskap har tillsatt en kommitté för den kyrkliga världskonferens, som skall hållas i
Stockholm den 19—29 augusti 1925: The Universal Christian Conference on Life and
Work. I spetsen för denna kommitté stå ärkebiskoparna av Canterbury och Uppsala,
patriarken i Konstantinopel och direktorn för presbyterianernas missionscollege i
U. S. A. dr A. Brown. Generalsekretariatet i Newyork utsände i början av mars ett
upprop för mötet. Den 5—12 april hölls i Birmingham den stora konferens »för kristet
medborgarskap och politik», med vilken den brittiska sektionen ville förbereda mötet
i Stockholm. Den räknade icke mindre än 1300 deltagare. Överläggningsämnena
voro utom den kristnes förhållande till politiken, till medborgarplikterna, till
Nationernas Förbund, till pressen o. s. v. användandet av vilotiden samt nymaltusianismen.
Sverige har erhållit ett särskilt uppdrag att förbereda diskussionen om Kyrkan och de
ekonomiska och industriella problemen. Från svensk sida torde även komma att
framföras frågan om de historiska läroböckernas befriande från uttryck för nationella

— 62 –

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:35:40 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1924/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free