Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkliga händelser. Av Nils Algård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Deltagarna i ig24 års biskopsmöte.
Sittande från vänster: biskoparna O. Bergqvist, Luleå, J. A. Eklund, Karlstad och G. Billing, Lund, ärkebiskop N.
Söderblom samt biskoparna Hj. Daneli, Skara och E. Lönegren, Härnösand, Stående från vänster: pastor primarius N. Widner,
biskoparna E. Billing, Västerås, L. Lindberg, Växjö, V. Rundgren, Visby och J. Personne, Linköping samt kyrkoherde G.
Bokander, Stockholm (mötets sekreterare). Frånvarande voro biskoparna Ullman, Strängnäs och Rodhe, Göteborg.
fördomar. — Vilken betydelse som tillmätes den allmänkyrkliga kongressen 1925
framgår tydligt av det ärkebiskopen av Canterbury tillagda yttrandet, att detta möte
har förutsättningar att med hänsyn till kristenhetens gemensamma praktiska
uppgifter bliva en motsvarighet till kyrkomötets i Nicaea år 325 ställning med avseende
på kristenhetens tro.
Nordens kyrkor ha stärkt sin inbördes gemenskap främst genom tvenne
präst-möten. Ett dylikt hölls i Helsingfors den 27—30 maj för präster från resp.
huvudstäder. (Dylika möten ha förut hållits i Köpenhamn 1917, i Stockholm 1919 och
i Kristiania 1921.) Av särskilt intresse var redogörelsen för den evangeliska %rkans
i Finland starka ställning i folklivet. I det Nordiska prästmötet i Lund den 2—4
september deltogo från Sverige 500 och från övriga nordiska länder 145 personer;
Augu-stanasynoden hade sänt 4 deltagare. De avhandlade ämnena visade tydligt riktningen
av tidens kyrkligt-religiösa intresse. De gällde bl. a. den evangeliska kristendomens
egenart, de bildades, arbetaremassornas och ungdomens ställning till kyrka och
kristendom samt kristendomsundervisningen. För de kyrkliga förhållandena i grannländerna
lämnades redogörelser. Omedelbart efter prästmötet hölls nordiskt biskopsmöte i
Köpenhamn, varvid bl. a. förekom föredrag av ärkebiskop Söderblom om Lutherdomen
i den kyrkliga världssituationen och förhandlades om Vad de nordiska kyrkorna ha
att lära varandra i fråga om nattvarden. — Vid firandet av reformationens
400-års-minne i Estland gåvos inför de svenska representanterna varma uttryck åt känslan
av andlig samhörighet med det gamla moderlandet och med hela den evangeliska
kristenheten.
- 63 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
