Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkliga händelser. Av Nils Algård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska kyrkan har lagt i dagen en stor livaktighet på skilda områden. Det
Trettonde allmänna Kyrkliga mötet i Stockholm den 14—17 september behärskades av
tvenne huvudämnen: Nådemedlen och Svensk-Amerikas kyrkliga problem. Under
diskussionen om förstnämnda punkt framhölls, att nattvarden ingenstädes är så
försummad som i den svenska kyrkan. Mötet torde få historisk betydelse som en
utgånppunkt för återknytandet av banden mellan Sverige och Svensk-Amerika, sedan
ärkebiskop Söderblom genom sin Amerikaresa år 1923 gjort denna angelägenhet
populär i de vidsträcktaste kretsar. Av förhandlingarna f. ö. må nämnas beslut om en
skrivelse till K. Maj:t med framställning om åtgärder mot smutspressen. Ett vackert
svar på detta önskemål har sedan givits i de organiserade tidningsförsäljarnas vägran
att tillsaluhålla dyhk litteratur.
Den svenska kyrkans mission har firat sitt 50-årsjubileum med en rad
högtidligheter i Uppsala den 3—5 november. Av Svenska missionsrådets statistik för de olika
svenska missionssamfunden framgår, att de svenska missionärernas antal 1924 var
692 och de infödda missionsarbetarnas 2,820; hela antalet anhängare utgjorde 83,414,
personer; inkomsterna på missionsfälten och i hemlandet uppgingo år 1923 till
4,374,691 kr., de sammanlagda utgifterna till 4,113,425 kr.
Det starka intresset för kyrkliga kuUfrägor talar i en motion vid årets riksdag
från socialdemokratiskt håll om större frihet för präst vid gudstjänsts anordning till
förekommande av stelhet och slentrian. Till den liturgisk-musikaliska
renässansrörelsens främjande ha kurser hållits i Örnsköldsvik och Linköping. Biskopsmötet
har diskuterat frågan om kyrkomusikernas utbildning. Det femte allmänna
kyrkosångsmötet har ägt rum i Skara. Kurs i kyrkovård och kyrkokonst har givits i Falun.
Den allt mer brännande frågan om prästbristens orsaker och deras avhjälpande har
diskuterats såväl av biskopsmötet som i pressen. Tydligt är, att om än yttre,
ekonomiska, befordrings- m. fl. förhållanden här dominera, även andra vanskligheter spela
in, bland vilka prästbildningens nuvarande tillstånd icke torde böra förbises. En
plan för av kyrkomötet föreslagen organisation av teologiska och humanistiska
fortbildningskurser samt kristligt-sociala kurser för präster är under utarbetande. — I
samband med nämnda fråga har den om kvinnliga präster vunnit ökad aktualitet.
Domkapitlens avstyrkande yttranden över förslaget om dylika hava hänvisat främst
till dess oförenlighet med vad i bibeln förutsättes, den kristna kyrkans tradition samt
församlingens verkliga behov och välfärd liksom till förefintligheten av tillräckligt
många kyrkligt-religiösa verksamhetsfält för kvinnan utanför det egentliga
prästämbetet. — Diskussionen omkring lagförslaget om borgerlig begravning har visat, att
någon allmän opinion emot dylik knappast torde vara för handen. Domkapitlen ha
emellertid funnit det självklart, att borgerlig begravning må äga rum endast i det
fall, att den avlidne i livstiden uttala önskan därom, liksom att kyrka ej må upplåtas
för dylik akt. Angående lämpligheten av klockringning därvid ha meningarna varit
delade. Förslaget har i december remitterats till lagrådet.
Över förslaget till lag om församlingsstyrelse har Allmänna svenska prästföreningens
centralstyrelse avgivit yttrande. Häri hävdas kyrkans rätt och plikt att deltaga i
bestämmande angående kristendomsundervisningen och öva tillsyn däröver samt
nödvändigheten av att kyrkoherde förblir ordförande i kyrkostämma eller
kyrkofullmäktige. Bestämt avvisas sammanslagning av två eller flera församlingar till en
samfällighet samt val av kyrkofullmäktige genom nämnd för politiska val.
Överståthållareämbetets yttrande går i samma riktning. Här göres bl. a. gällande, att det
svenska folkskoleväsendet alltjämt är i behov av det stöd, prästerskapet hittills givit
— 64 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
