Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av förste aktuarien Sven K. Stockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Södertälje kanals högf-idliga öppnande. Konungen förrättar invigningen. I bakgrunden från vänster
prinsessan Martha, priiis Wilhelm, prinsessan Ingeborg och prins Eugen. Se »Vad sig i riket tilldragit» 17/11.
Trots rätt stora guldköp befann sig därför riksbankens guldkassa alltsedan våren med
vissa avbrott i sjunkande. Vid kvartalssluten i mars, juni, september och december
utgjorde guldkassan resp. 271,2, 247,3, 246,7 och 237,0 mill. kr.
Det exporterade guldet gick huvudsakligen till Förenta Staterna (imp. från Sverige
Yl—23,3 mill. kr. så gott som uteslutande under maj) och Tyskland. Inköp av guld
i England —cirka 7 mill. kr. nettoexport av guld från E. till Sverige)
motverkade denna rörelse och kom under vissa perioder guldkassan att stiga.
Diskontot höll sig hela året på samma nivå, 5 %. Liksom år 1923 var det
företrädesvis vår valutas läge i förhållande till utlandet som bestämde riksbankens
räntepolitik. Ehuru även under 1924 bankernas utländska nettotillgodohavanden smälte
samman 1923 209,7 och 30/111924 122,6 mill. kr.), ansågs ställningen dock ej motivera
en räntehöjning. Frågan var dock aktuell under hösten, då den tyska riksbanken
stärkte sin guldkassa genom inköp bl. a. från svenska riksbanken. Det blev nämligen
billigare med den dollarkurs, som då noterades, att taga guld från Stockholm än
från annat håll. För att skydda guldkassan blev det därför nödvändigt för
den svenska riksbanken att söka höja guldvärdet i svensk valuta, d. v. s. att få
dollarkursen sänkt. Detta synes ha gått utan större ansträngning, då dollarn under hösten
på grund av omfattande amerikanska krediter till Europa låg tämligen svag. Under
loppet av november sjönk alltså dollarkursen från 3,75 till 3,71 V^^ för att i början
av december sjunka ytterhgare till 3,71, där den sedan höll sig till årets slut.
Under importsäsongen på våren nödgades riksbanken genom upplåning skaffa
sig större möjligheter att möta det ökade behovet av utländsk valuta. Detta skedde
dels genom försäljning av skattkammarväxlar i Förenta Staterna till ett belopp av
10 mill. dollar, dels medelst öppnandet genom riksgäldskontoret av en kredit i löpande
räkning hos National City Bank of New York å 25 mill. dollar. Skattkammarväxlarna
— loi —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
