Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygning 1924
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
statsunderstödet framlade bolaget en plan för utvecklingen av den svenska flygtrafiken
under de närmaste åren. Denna upptog förutom ruten Malmö—Köpenhamn följande
linjer: Stockholm—Helsingfors—(Leningrad—Reval—Riga),
Malmö—Hamburg—Amsterdam—(London och Paris), (Stockholm—) Malmö—Warnemunde—(Berlin), Kristiania—
Göteborg—Malmö (med anslutning söderut till kontinenten), Stockholm—Luleå (anlöpande
viktiga handelscentra utefter Bottniska viken) samt Stockholm—Göteborg—London med
anslutning till Helsingfors—Leningrad och randstaterna.
Detta program godkändes i stort sett vid en lufttrafikkonferens, som i slutet av året
hölls i Köpenhamn. Ett av de viktigaste resultaten av denna konferens var bildandet på
svenskt initiativ av en skandinavisk luftfartsunion, i vilken ingått Sverige, Norge, Danmark
och Finland och som har till syfte tillvaratagandet av gemensamma intressen, undvikandet
av inbördes konkurrens på skandinaviska ruter och skapandet av en enhetlig skandinavisk
front mot utlandet.
För första gången kan nu i en årsrevy över svensk aviatik antecknas, att en svensk
fått ett världsrekord officiellt godkänt. F. A. I. godkände nämligen i oktober ett av
marinflygaren löjtnant B. Krook i8 augusti satt världsrekord med hydroplan och 250 kg. nyttig
last. Rekordet, som avser en uppnådd höjd av 5,691 m., sattes över Stockholm med ett av
marinens Hansa-Brandenburg-plan, försett med en 360 hkr. Rolls Royce-motor.
Inom flykretsar såväl här hemma som i utlandet ägnades under året stort intresse åt
fallskärmsfrågan. Den av löjtnant Raoul Thörnblad konstruerade fallskärmen ansågs,
efter ytterligare vissa förbättringar, mogen för en exploatering på världsmarknaden, i vilket
syfte ett kapitalstarkt bolag bildades av ett antal flygintresserade personer med ordföranden
i Aeroklubben generallöjtnant H. Wrangel i spetsen.
Även under 1924 inträffade i Sverige några flygolyckor. 15 mars omkom på
Malmslätt arméflygaren löjtnant A. Norberg under en övningsflygning med ett J: 23-jagarplan,
som störtade till följd av ett vingbrott. Under årets stora höstmanöver kolliderade två
armémaskiner i Enköpingstrakten, vilket kostade arméflygarna löjtnanterna W. Nernst
och E. Åberg livet. Slutligen kan i detta sammanhang annoteras, att den här i Sverige för
sina många flygningar kände f. tyske stridsflygaren kapten O. Ballod omkom under en
segelflygning vid Taudil i Argentina.
Årets största internationella, flyghändelser voro världs o mflygningen och
zeppe-linaren Z. R. 3:s färd över Atlanten. Glädjande för vårt land är, att det var en
svenskfödd man, som kunde ta en stor del av äran åt sig för ^tt världsomflygningen
verkligen kunde fullföljas. Det var nämligen den svenskfödde löjtnanten i det amerikanska
flygvapnet Erik Nelson, som tillsammans med kapten Smith fullbordade färden. Tack
vare sin skicklighet i fråga om motorer och aviatik överhuvud kunde löjtnant Nelson redan
före världsomflygningen nedlägga ett för den blivande expeditionen betydelsefullt arbete,
och sedan under flygningen blev han expeditionens tekniske ledare. Starten skedde från
S:ta Monica i Kalifornien 17 mars. Eskadern bestod av fyra maskiner, förda av major
Martin, kapten Smith, löjtnant Wade och löjtnant Nelson. Redan på amerikansk botten
måste den förstnämnde, som tillika var färdledare, ge upp, sedan han efter en nödlandning i
Alaska under en våldsam snöstorm fått sin maskin krossad. De tre övriga fortsatte färden,
togo sig under oerhörda mödor över Stilla Oceanen, som vid detta tillfälle för första gången
överflögs, fortsatte över Japan, Indien och Arabien fram till Europa. Tvärs över den
europeiska kontinenten gick sedan flygningen över till England, och 16 juli svävade de tre
maskinerna över London. Fjorton dagar senare lämnade de London för att via Kirkwall
flyga till Island. Endast Nelson och Smith kommo fram. Wade fick sin maskin förstörd
mellan Orkneyöarna och Island. Först 21 augusti lämnade flygarna Island. Över
Grönland gick det så vidare till Labrador, dit de anlände 31 augusti. Den 8 september voro de
framme i Newyork. Färden över den amerikanska kontinenten togs i lugnare tempo och
den 28 september var jordenruntflygningen ett fullbordat faktum. Flygningen från
Newyork till Kalifornien var en enda triumf färd.
En triumf färd var också den tyske zeppelinarens ZR 3:8 färd över Atlanten, en
flygning, som säkerligen kommer att sätta spår efter sig i de fredliga kommunikationernas tjänst.
Det stolta luftskeppet avseglade från Tyskland 13 oktober och seglade ut över Atlanten,
passerade Azorerna och gick in över den amerikanska kontinenten vid Halifax. Strax
efter kl. 9 på morgonen 15 oktober landade det lyckligt vid Lakehurst, den stora
amerikanska luftskeppsstationen, efter att några timmar tidigare svävat över Newyorks
skyskrapor.
— 124 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
