- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Andra årgången (händelserna 1924) /
151

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästsporten 1924 - Modet 1924

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I prisridningen segrade generalmajor E. Linder på Piccolomini, genom en prestation
som blev föremål för de mest entusiastiska lovord i den franska pressen. Löjtnant Sandström
på Sabel belade andra plats efter en ritt som i Stadion hälsades med ovationsartat bifall.
De båda andra svenska deltagarna i denna tävlingsgren ryttmästaren friherre W. von Essen
på Zobel och löjtnant W. Ankarcrona på Corona placerade sig som n:r 4 och 6.

I fälttävlan erhöllo vi inga individuella pris, men däremot olympiska silvermedaljer
i lagtävlan, där det svenska laget var n:o 2 bakom holländarna. De svenska
representanterna i laget voro ryttmästare C. König på Bojar, löjtnant T. Sylvan på Anita och löjtnant
G. Hagelin på Hindenburg, för tävlingarna i Paris omdöpt till Warius.

I prishoppning tillföll segern i Prix des Nations det svenska laget, som väckte beundran
för sin enhetliga och vackra ridning. Laget bestod av löjtnant A. Thelning på Loke,
löjtnant A. Ståhle på Zephor och kapten Å. Lundström på Anvers. Prishoppningen erbjöd
utomordentliga svårigheter. Det svenska laget segrade tack vare sina hästars goda dressyr
och lydnad.

Här hemma höllos sammanlagt 115 tävlingar, fälttävlingar, prisridningar,
prishoppningar och terrängritter, i vilka startat 324 ryttare. Antalet deltagande hästar var 475,
varav 419 inhemska och 16 ridna av utländska ryttare. Under året utdelades 481
hederspris och 24,250 kr.

Kapplöpningarna.

1924 var totahsatorns andra år. Totahsatorns verkningar voro påfallande och yttrade
sig i avsevärt ökade pris och livligare deltagande. Den totala omsättningen på totalisatorn
gick under året upp till 1,588,082 kr. Motsvarande siffra föregående år var 350,346 kr.
Antalet startande hästar var 208 mot 109 föregående år. Av dessa togo 70 st. pris i
slätlöpningar och 71 st. i hinderlöpningar. Sammanlagt startade 64 ryttare i 144 löpningar,
jaktlopp inräknade. I pris utdelades på slätlöpningar 86,170 kr. och i hinderlöpningar 67,785 kr.

Modet 1(^24.

Dammodet.

Den modärna kvinnosilhuetten övergick 1924 mer och mer till den absolut
linjal-raka, vilken under höstsäsongen detta år kan sägas ha fullt genomförts i såväl
kappor som klänningar, även stora aftontoaletter. Samtliga företedde så gott som
utan undantag en rent tubformig modell. På våren avvek promenaddräkten med sin korta,
på den naturliga midjans plats lätt insvängda, kring höfterna tätt åtsittande kappa av
utpräglad smokingtyp; den försvann emellertid till hösten.

Promenaddräkten, som redan under de båda föregående åren mer och mer börjat
konstrueras som klänning med kappa, varvid tyget i den sistnämnda regelbundet
återkommit i klänningens nedre del, medan livet arbetats i tunnare material (crépe de chine, crépe
marocain, crépe georgette m. m.), började under året alltmer frigöra sig från sina traditioner
och övergick till att utgöra klänning och kappa av helt och hållet skilda material, dock så
att klänningen vanligen gjordes av tunnare tyg, oftast siden, medan kappan var av tjockare.
Kombinationens vedertagna benämning var »ensemble».

Kjolens längd var under våren moderat för att på hösten plötsligt övergå till att bli
outrerat kort, till straxt nedanför knäet. Kappan i en »ensemble» nådde till V3—i
decimeter ovanför kjolens kant.

Under höstens lopp utvecklade sig t unikmodellen, som vid årsslutet vann en ofantlig
popularitet. Tuniken är en förlängning av blusen, och modellen av hösten 1924 gick så långt
ned över kjolen eller underklänningen, att blott en handsbredd skilde dess nedre kant från
kjolkanten. Tuniken gick igen i såväl enkla förmiddags- som eleganta aftontoaletter.

Ärmlösa klänningar, även till icke-aftonbruk, voro vanliga hela året. Under
höstsäsongen syntes också de mycket långa, snäva ärmarna på te- och mellanklänningar. Skärp
förekommo ytterst sällan. Urringningarna voro måttliga. Syntetisk enkelhet präglade
linjer och konstruktion.

Bland tjockare dräkt- och kapptyger, som under året kommo i bruk, märkas
speciellt refflade sådana, såsom vårsäsongens cotelé- och höstsäsongens ottoman-tygei. Hösten

— 151 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:35:40 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1924/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free