Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikespolitiken 1924 - Dawesplanen och dess förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kina-Ryssland-Japan med front mot det anglosachsiska blocket U. S. A. — England
med dominions.
Andra märkliga händelser under året i Europa voro Fiumeavtalet mellan Italien
och Jugoslavien, Spaniens svåra nederlag i Marocko mot kabylernas hövding
Abd-el-Krim, vilket givit upphov till en ny Marockodiskussion, Greklands förvandling till
republik, kalifatets avskaffande av Turkiets president Kemal pascha, de två
inbördeskrigen i Albanien (juni och december). Belgradregeringens aktion mot det kroatiska
bondepartiet, som strax efter nyåret kröntes med ledaren Raditsjs häktning, Mussolinis
kamp mot oppositionen och den stora stormen mot fascismen, börjande med
Matteotti-mordet, den röda revolten i Reval och kommunisternas verksamhet i olika länder,
Rysslands erkännande de jure av flertalet makter, Lenins och Stinnes död, samt sist
och icke minst, val i en mängd stater, vilka framkallat större eller mindre förskjutningar,
bl. a. i Danmark, Norge, Holland, Tyskland (två gånger), England, Frankrike och
Italien. Till de på europeisk politik återverkande händelserna hör även den dramatiska
konflikten mellan England och Egypten om Sudan.
Utom Europa böra nämnas de olika symtomen på en ny panislamitisk strömning,
markerad av Abd-el-Krims framgångar, av Zaglul paschas välde i Egypten, av konung
Husseins i Mecka fördrivande av de fanatiska wahabiternås hövding sultan Ibn-Saud
av Nejd och av livsyttringar från den indiska kalifat konferensen. För övrigt kan
erinras om »boer»-generalen Herzogs seger i Sydafrika över general Smuts, det
långvariga upproret i Sao Paolo i Brasilien, omvälvningen i Chile, inbördeskriget i Mexiko
och detta lands konflikt med England.
(Under sakregistret efter kalendariet återfinnas hänvisningar, som göra det
möjligt att följa dels de stora huvudfrågorna, dels de politiska händelserna i de olika
länderna.) Ms.
Dawesplänen och dess förhistoria.
En av de märkligaste och betydelsefullaste händelserna under 1924 var
Dawes-planens utarbetande och dess sanktionerande genom Londonkonferensens resultat och
de tyska statsmakternas bifall. Men detta var blott avslutningen av ett stadium i det
europeiska sorgespel, vars första akt utgjordes av orimliga skadeståndskravs inskrivande
i Versaillesfreden. Dennas egendomliga bestänjmelser gåvo befogenhet åt
skadeståndskommissionen att senast i maj 1921 notifiera tyska regeringen summan av det skadestånd,
den hade att erlägga och som segraremakterna varit fullkomligt oförmögna att enas om.
Under de 16 månader, som förflöto mellan fredens ikraftträdande den 10 januari 1920 och
nyssnämnda datum, hann den nationalekonomiska kritiken liksom faktas otvetydiga språk
grundligt skaka tron på möjligheten att utfå sådana summor, varom man fantiserat i
Versailles. Den långa raden av konferenser med och utan tyskarnas hörande började i San
Remo, i Hythe och i Spaa med ett mellanspel i Bologne. Annu i Spaa var man ur stånd att
komma till klarhet om det belopp, som skulle avkrävas Tyskland, och nöjde sig med att
bestämma den procentuella fördelningen av blivande skadeståndsbetalningar.
Frankrike skulle få 52, Brittiska riket 22, Italien 10, Belgien 8, Japan och Portugal vartdera
procent. Återstående 6V2 procent skulle delas mellan övriga ententemakter. Emellertid
nalkades tidpunkten, då skuldbördan måste bestämmas, och en expertkonferens, vid
vilken Tyskland var representerad, sammanträdde i Bryssel december 1920. Någon enighet
åstadkoms ej, och i januari 1921 hölls en konferens i Paris, vars beslut möttes av ett den
I mars i London framlagt tyskt kontraförslag, vilket summariskt utdömdes. Underkastelse
under Parisdiktatet krävdes med hot om ockupation av Dlisseldorf, Duisburg och
Ruhrort, vilka också besattes av de allierade några dagar senare, trots det att
skadeståndskommissionens uppdrag att dekretera Tysklands skuldbelopp ännu icke fullgjorts! En ny
— 207 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
