- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Andra årgången (händelserna 1924) /
233

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronologisk förteckning över utrikeshändelserna - Juli

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Motta.

Benesj.

Izmet pacha.

Motta, Giuseppe, f. 1871, president vid förbundsförsamlingen i Geneve 1924. Studerade juridik i
Frei-burg, Miinchen och Heidelberg, där han 1893 blev doktor. 22 år gammal »Grossrat», senare ledare för katolska
konservativa partiet (1895—1911), 99 nationalrådsmedlem repr. högerminoriteten, 1911 medlem av
förbundsrådet, förbundspresident 1915 och 1920, sedan 1920 chef för det politiska förbundsdepartementet.

Eduard Benesj, född 1884, jämte Masaryk den tjeckoslovakiska statens skapare och en av det nya
Europas allra skickligaste utrikespolitiker; kom under sina filologiska universitetsstudier till Prag under
Masa-ryks inflytande, studerade sedermera sociologi i Paris, universitetslärare i Prag, framlade vid krigsutbrottet
1914 en aktionsplan för den tjeckiska nationalitetsrörelsen, organiserade det passiva motståndet i Böhmen
och saboterandet av regeringens försvarsåtgärder; måste 1915 fly och uppsökte den redan förut i utlandet
verkande Masaryk, förhandlade i de allierades huvudstäder, tog ledande del i upprättandet av den
tjeckoslovakiska nationalkommittén, vilken av ententemakterna erkändes som krigförande part (även med hänsyn till
de militäriskt nyorganiserade tjeckiska krigsfångarna i Ryssland); blev vid tjeckoslovakiska republikens
proklamerande hösten 1918 utrikesminister och inkom 1924 i Nationernas förbunds råd, då Tjeckoslovakiet
på grund av franskt inflytande erhöll ett rådsmandat. I denna egenskap har han utövat stort inflytande i
närmaste kontakt med den franska politiken, som äger ett pålitligt stöd i den av Benesj skapade »lilla ententen».
När MacDonalds utfästelser till Herriot om engelska garantier för Frankrikes säkerhet (se artiklarna om
Dawes-planen och Benesjprotokollet) skulle uppfyllas i Geneve, utarbetade Benesj i närmaste samförstånd med den
franska utrikesledningen en plan, vilken ikläddes formen av en utfyllnad av N. F:s förbundsakt men som först
och främst var modellerad på den lilla ententens och Versaillestraktatens politiska läst. »Protokollet om
avgörande på fredlig väg av internationella tvister etc.» har därför erhållit sin upphovsmans namn.

Izmet pascha, turkisk politiker, en energisk medhjälpare till Kemål pascha vid dennes genomförande
av det nationella rekonstruktionsverket. Då Kemål införde republiken 1923 och lät välja sig till president,
blev i. konseljpresident. Han var Turkiets ombud under den långa fredskonferensen i Lausanne. Under
1924 inträdde vissa förskjutningar i det partipolitiska läget, vilka medförde Izmets ersättande med
nationalförsamlingens president Fethi pascha.

Juli.

planen rörande skadeståndet. Samma dag
fattar skadeståndskommissionen beslut om
de åtgärder, vilka äro nödvändiga för att
Dawesplanen skall anses verkställd. Häri

Juli,

ingår bl. a. placering av lånen på 800
miljoner. MacDonald anför två åtgärder som
framför allt nödvändiga: i) erkännandet
av Tysklands ekonomiska och fiskala odel-

— 233 –

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:35:40 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1924/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free