Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Woodrow Wilson - Hugo Stinnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ton punkternas» upphovsman — som ansvarig för Versa.illesfredens godkännande.
I den mån dokumenten från fredsförhandlingarna kommit i dagen, har det visat sig,
att Wilsons strid för respekterandet av utfästelserna till Tyskland vid vapenstilleståndet
varit allvarligare än man trott. Skuldbördan för vad som skedde har därför i
väsentlig grad övervältats pä Clemenceaus och tyngst på I.loyd Georges skuldror. Det är
numer tydligt, att medan Wilson och en stor del av den anglosaxiska opinionen på båda
sidorna Atlanten i huvudsak menade allvar, när Wilsons bekanta programpunkter för
freden i deras olika variationer gjordes till grundval för fredsvillkoren och de utfästelser,
inför vilka Tyskland sträckte vapen, hade dessa programpunkter aldrig tagits på
allvar i Frankrike, varken av de ledande eller av den allmänna opinionen. När den stund
kom, då inte ens den i världshistorien enastående makt, som låg i Woodrow Wilsons
hand, förslog att trygga förverkligandet av de utfästelser, för vilka han själv
var den personlige borgensmannen, sökte han direkt vädja till sin fullmaktsgivare,
Förenta Staternas folk. Det svek honom emellertid, och att så skedde var till stor del
hans egen skuld, då han med egendomligt trångsinne, samtidigt med att han uppträdde
som mänsklighetens personifierade samvete, hade sökt göra segern till sitt partis
privilegium. Han, som i början av sin politiska bana gjort det till sin stolthet att befria
sig från partibossarnas otillbörliga inflytande, hade, när valplatsen icke längre var
New Jersey utan hela världen, omgivit sig med allenast sitt partis anhängare. Genom
följderna härav föröddes också det mesta av allt det omäthgt gagneliga, som den forne
amerikanske universitetsprofessorn kunnat åstadkomma till hela världens nytta,
liksom också Nationernas förbund, Wilsons skötebarn, skadades i födseln.
Artikel efter artikel i Versaillesfreden blev ett löftesbrott och en draksådd. I strid med
sina juridiska rådgivares enhälliga mening godkände Wilson det ersättningskrav för
»civila skador», vilket från första stund gjorde skadeståndsbeloppet till en omöjlighet.
Senatens förkastande av freden sönderrev de utfästelser till betryggande av Frankrikes
säkerhet, varmed en rad av de för England och Förenta Staterna mest oacceptabla
franska kraven bortköpts. Men genom detta brutna löfte skapades också den svaghet
i engelskt och amerikanskt motstånd gentemot Poincarés politik, som så ödesdigert
påverkat Europas utveckling.
Mitt under sitt arbete att i strid mot senaten föra Versaillesfredens och
Nationernas förbunds talan inför amerikansk opinion nedbröts Wilson hösten 1919 och
levde sedan med blott halvt liv både imder sin sista presidenttid (intill 4 mars 1921)
och senare intill sin död.
Hugo Stinnes.
B
lott några månader efter den gamla tyska pappersvalutans bortsmältande i det
tomma intet och dess ersättande med en ny guld valuta, avgick med döden (den 10/4)
Tysklands störste företagare, Hugo Stinnes, en av alla tiders största affärsmän. Det
ligger nära till hands att, som man på sina håll gjort, säga, att Stinnes gick bort i rätt tid,
då övergången till guldmyntfot skulle ha satt en våldsam broms på den ofantliga expansion,
som möjliggjorts just av det tyska pappersmyntets fortgående försämring. Det är emellertid
knappast riktigt att betrakta Stinnes som uteslutande ett kristidsfenomen, även om hans
företags exempellösa utveckling härrörde från kristidens möjhgheter. Det fanns många,
som väntade en jättekrasch, när Stinnes gick bort, men den store företagsledaren hade
uppenbarligen förstått att omgiva sig med framstående krafter och dessutom i god tid utbildat
sina söner att övertaga det väldiga arvet.
— 270 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
