Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland 1924. Av Pehr Norrmén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från vänster: Utrikesminister Procopé, statsminister Ingman, f. statsminister Cajander och f. utrikes
minister Enckell.
regeringens enhälliga votum förklarade han sig besluten att skrida till
riksdagsnpplös-ning, och då ministären Kallio vägrade påtaga sig ansvaret för åtgärden, tillsattes den
i8 januari en ny opolitisk ämbetsmannaregering under professor A. K. Gajänders
ledning. Nyvalen, som efter en häftig inbördes valstrid de finska borgerliga partierna
emellan förrättades den i—2 april, medförde endast i ett avseende större förändringar.
Kommunisterna förlorade 9 av sina tidigare 27 mandat, därav större delen till
socialdemokraterna, som ökade från 53 till 60. Svenska folkpartiet besatte 23 platser mot
tidigare 25, finska samlingspartiet 38 (35), framstegspartiet 17 (15) och
agrarförbundet "44 (45).
Genom presidentens åtgärd hade i princip fastslagits, att ett inskridande mot en
i högförrädiska stämplingar engagerad riksdagsgrupp automatiskt måste dra med sig
även en riksdagsupplösning och nyval. Att detta i praktiken kommer att innebära
en viss ökad trygghet för de kommunistiska organisationerna kan knappast betvivlas.
Också i ett annat avseende resulterade den stora antikommunistaktionen från augusti
1923 i ett bakslag för kraftpolitiken, i det att Åbo hovrätt i sin dom av den 20 juni
1924 underkände regeringsbeslaget på de kommunistiska tryckerierna, vilka återgingo
till respektive organisationer. Däremot fälldes huvudmassan av de häktade
konimu-nistledarna till tukthusstraff varierande mellan 6 månader och 3 V2 år.
Långt innan den stora kommunistaffären var utagerad, hade emellertid en annan
fråga lagt beslag på den allmänna uppmärksamheten i Finland. På sommaren 1923
hade med anledning av en spionageaffär inom krigsministeriets fälttygmästaravdelning
tillsatts en kommitté under häradshövding K. V. Holm as ordförandeskap för att
undersöka förhållandena inom nämnda militära ämbetsverk. Vissa omständigheter,
som framgingo vid undersökningen, förmådde kommittén att utsträcka sina
forskningar till allt flera områden av avdelningens verksamhetsfält, och den 14 februari
publicerade kommittén sitt betänkande i tidningspressen. Med sina avslöjanden av
bristerna i arméns utrustning och materiella krigsberedskap väckte aktstycket en
enastående sensation i hela landet — vilken icke minskades av justitiekänslerns åtgärd
att ställa herr Holma under åtal (3 mars) för tjänstefel och blottande av militära
hemligheter! Opinionsstormen med anledning av Holma-avslöjandena gav ökat
eftertryck åt de redan tidigare inom försvarsintresserade kretsar framförda kraven på per-
— 277 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
