Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt - Riksdagen 1925
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är, att de frisinnade i Värmland icke ville medverka till återval av den liberale
riksdagsveteranen, redaktör Mauritz Hellberg i Karlstad, som alltså nu fick lämna
riksdagen, liksom förnt så många av hans partivänner.
Under hösten förekom vidare en utnämning, som var ägnad att väcka allmän
uppmärksamhet. Herr Värner Rydén stod i enlighet med några tidigare utfästelser i tur
att erhålla något högre statsämbete. Tre landshövdingestolar voro lediga, och han
nämndes i tur och ordning som kandidat till dem alla. Men opinionen i de län, där
utnämningen praktiskt sett kunde komma i fråga, lät höra av sig med påföljd, att herr
Rydén ställdes utanför. vSom en fullständig överraskning kom sedan hans utnämning
till generalkrigskommissarie, en placering, som minst av allt var väntad och som
framkallade stor häpnad och indignerade protester från skilda håll. En annan
socialdemokratisk utnämning, herr Örnes placering som generalpostdirektör, fick däremot
passera mera oanmärkt.
Mot slatet av året började förkänningarna av den kommande riksdagen visa sig.
Under hela hösten hade de politiska ledarnes tal i realiteten blivit en konversation
om den framtida kursen, och herr C. G. Ekman hade å sitt partis vägnar tydligt
deklarerat sin obenägenhet att gå socialdemokrakternas ärenden. Däremot hade han icke
på något sätt givit uttryck åt planer på regeringens fällande. Det väckte därför en
viss förvåning, när en del statsråd samt regeringsorganet i december började diskutera
den situation, som skulle kunna inträda, »om regeringen störtades». Olika meningar
framfördes, och allmänheten fick ett starkt intryck av att regeringen började finna sin
ställning osäker. I bakgrunden låg bl. a. frågan om arbetslöshetsförsäkringen, som
till slut överlämnats till en stor parlamentarisk kommitté. Vidare hade regeringen
att förbereda en del andra socialförsäkringsförslag, som också kunde väntas väcka
motstånd i riksdagen. Arbetstidslagen hörde även till de ärenden, som väntades komma
bekymmer åstad. Då därtill kom, att envisa rykten förmälde om en icke bilagd
meningsmotsättning inom ministären och inom partiet, kunde regeringens ställning icke
anses stark.
Året hade börjat med en dekapiterad socialdemokratisk regering. När det
slutade, var regeringen visserligen fulltalig, men var strängt sysselsatt med att debattera
valet av efterträdare.
Riksdagen ipiJ.
Kronologisk ö-vcrsikl av de viktigaste händelserna.
Obs. sakregistret i slutet av denna översikt. Rörande innebörden av riksdagens beslut i
försvarsfrågan hänvisas till den föregående inrikespolitiska översikten.
Januari.
10. Riksdagens första sammanträde. Till i:e
vice talman i andra kammaren nyvälj es
greve Raoul Hamilton; i övrigt omval av
talmän.
11. Riksdagens högtidliga öppnande. Budgeten
framlägges; slutsumman är 713,3 milj. kr.
mot 674,4 föregående år; inga nya skatter
föreslås; skatteprocenten oförändrad.
19. Remissdebatt.
Januari.
22. Motionstiden för ärenden, som tillhöra
ständigt utskott, utgår. Under året väckas i
första kammaren 176 och i andra 259
motioner.
31. Socialministern besvarar hr Lindmans (h)
interpellation om förföljelsen mot
arbets-villiga. Svaret ger anledning till en stor
debatt.
- —■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
