- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tredje årgången (händelserna 1925) /
54

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvarsfrågan - Värnplikten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ifråga om sjöförsvaret yrkade han byggandet av ytterligare en torpedundervattensbåt
för en kostnad av 4,3 milj. kronor, vilket belopp skulle fördelas på tre år.

Den 23 maj — samma dag som år 1924 — började debatterna i kamrarna.
Deltagandet i diskussionen var, särskilt från högerns sida, oerhört livligt. Debatten
pågick under den 23 och den 24 till omkr. kl. 12 midnatt samt avslutades först den 26
på morgonen, i första kammaren vid ett-tiden och i andra kammaren kl. V25.

Ifråga om fem olika punkter stannade kamrarna vid olika beslut, nämligen:

1. angående byggande av ytterligare en torpedundervattensbåt för en beräknad
kostnad av 4,3 milj. kr.;

2. angående utredning om anordnande försöksvis av en s. k. militär mellanskola;

3. angående anvisande av ett ordinarie anslag på 500,000 kr. för det frivilliga
skytteväsendets befrämjande;

4. angående utarbetande av en fullständig flottplan att föreläggas nästkommande
års riksdag samt

5. angående bötesbelopp för förfallolöst uteblivande från inskrivningsförrättning.

Dessa återförvisades alltså till utskottet för sammanjämkning. Utskottet beslöt
dock att — utom beträffande den sista frågan — endast förorda, vad i betänkandet
föreslagits, och detta blev även riksdagens beslut. Ett visst uppseende väcktes genom
denna utskottets underlåtenhet att i flertalet frågor göra något sådant försök till
sammanjämkning, som grundlagen anvisar. Den 30 maj voro debatterna om dessa
skiljaktiga punkter avslutade, och 1925 års försvarsordning var av riksdagen antagen.
Den vann K. M:ts fastställelse den 12 juni.

En redogörelse för den nya försvarsordningen lämnas här nedan.

Värnplikten.

Den allmänna värnpliktens princip har hittills i full utsträckning tillämpats i vårt
land genom bestämmelsen att alla vapenföra medborgare varit skyldiga under fredstid
undergå utbildning i vapnens bruk. För handräckningstjänstens utförande ha de s. k. icke
vapenföra tagits i anspråk. I detta avseende medför 1925 års försvarsordning en genomgripande
förändring. Från all tjänstgöring i fredstid skola nu befrias icke blott de icke vapenföra
utan även en del vapenföra, nämligen de som ha viss försörjningsplikt. Av de fullt
vapenföra skall ytterligare ett visst antal undantagas från all utbildning med vapen och användas
allenast för fullgörande av handräckningsgöromål.

Enligt de beräkningar, som legat till grund för riksdagsbeslutet, förutsättes antalet
årligen inskrivna vapenföra värnpliktiga uppgå till ung. 37,500, varav omkr. 28,500 skola
uttagas till linjetjänst, 7,500 beräknas ingå i ersättningsreserven och 1,500 bli befriade
såsom familjeförsörjare. Det må emellertid beaktas, att medeltalet årligen inskrivna
vapenföra de senare åren utgjort omkring 44,000. Även under de närmaste åren kan man
räkna med en motsvarande tillgång, och då linjekontingenten är till sin storlek fastslagen,
kommer alltså antalet ersättningsreservister att utgöra ungefär 14,000 man pr år.
Sistnämnda antal fullt vapendugliga unga män skola sålunda varje år undantagas från
utbildning med vapen. Härtill kommer, som förut antytts, att omkr. 1,500 familjeförsörjare
helt befriats från all tjänstgöring i fredstid. I verkligheten innebär detta en direkt och
fullständig avväpning av en del av nationen.

Samtidigt som alltså tillgången på vapenutbildade värnpliktiga vid mobilisering
kvantitativt sett starkt begränsats, har också genom utbildningstidens förkortning
kvaliteten på ett högst betänkligt sätt minskats. De mobiliserade truppförbandens duglighet
är nämligen i främsta rummet beroende av fredsutbildningens längd. Redan för 50 år
sedan ansågs det fastslaget att för danandet av fältdughga soldater krävdes en tid av
omkring ett år. Först 1914 nådde vi fram till en övningstid av denna längd, men redan 1919
vidtogos provisoriska inskränkningar i densamma. Genom årets riksdagsbeslut har skett
en ytterligare minskning i de provisoriskt tillämpade utbildningstiderna.

Tjänstgöringstiderna skola nu bliva:

— 54 —-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:35:42 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1925/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free