- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tredje årgången (händelserna 1925) /
57

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvarsfrågan - Sjöförsvaret - Flygväsendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

krafterna — fastställandet av en flottplan — har man underlåtit att tillgodose genom
beslutet att tillsvidare uppskjuta frågan härom i syfte att bereda rådrum för en förnyad
undersökning av hela ersättningsbyggnadsproblemet. I detta syfte har också efter riksdagens
slut tillsatts en parlamentarisk kommitté, i vilken dock även ingå representanter för
flottan. I avvaktan på denna utrednings resultat baseras sålunda den nya marinordningen
tills vidare på det nuvarande fartygsbeståndet. Detta, som under de senare åren genom
företagna utrangeringar och utebliven ersättningsbyggnad nedgått väsentligt under vad
år 1914 avsågs, kommer dock att ytterligare minskas ifråga om bemannade fartyg — från
102 till 79 fartyg. Dessa uppdelas på: kustflottan, lokalstyrkor och materielreserv.
Kustflottan skall bestå av:

Pansarskepp......4

Kryssare........2

Jagare.........8

U-båtsjagare......8

U-båtar ........9

Den årliga nybyggnadskostnaden för en kustflotta av denna storlek beräknas uppgå
till omkr. 13,5 milj. kronor. Riksdagens beslut innebär emellertid att endast för de två
närmaste budgetåren, d. v. s. intill dess en flottplan kunnit utarbetas, anvisats ett årligt
nybyggnadsanslag om 7,1 milj. kronor. Till denna summa har man kommit genom att från
nybyggnadsprogrammet utesluta artillerifartygen, d. v. s. pansarskepp och kryssare. Dessa
fartygstyper gå sålunda allt fortfarande en. stadig försämring och reducering till mötes.

Såväl Karlskrona som Stockholms stationer skola bibehållas. Likaså skola allt
fortfarande örlogsdepåerna i Göteborg och Gustavsvik (vid Ångermanälvens mynning) finnas
kvar. Den förra erhåller dock endast några och tjugo mans bemanning, den senare berövas
all fredsbemanning.

Liksom fallet är vid armén skola även flottans personalstater undergå en betydande
minskning, ehuruväl vid beräknandet av dessa staters omfattning — i motsats mot
förhållandet vid armén — mobiliseringsbehovet varit bestämmande. Den sammanlagda
minskningen har också begränsats till omkring 26 %.

Kustfästningarna skola bestå endast av Karlskrona och Vaxholms fästningar, men
även dessas omfattning minskas på ett i högsta grad betänkligt sätt. Visserligen skola
också Älvsborgs och Hemsö fästningar bibehållas, men deras värde torde bli reducerat till
nära nog intet, enär de icke skola erhålla annan bemanning än den som i fredstid erfordras
för materielens tillsyn. Luleå och Hörningsholms kustpositioner nedläggas.

Den snäva begränsningen av det fasta kustförsvarets materiella stomme har medfört
en allvarlig beskärning av kustartilleriets organisation. Älvsborgs kustartillerikår indrages,
och de båda kvarvarande kustartilleriregementena, i Vaxholm och Karlskrona, undergå en
betydande minskning, vilken ifråga om personalstaterna uppgår till icke mindre än 50 %.

Flygväsendet.

Såsom den enda ljuspunkten i den mörka tavla, 1925 års försvarsbeslut upprullar,
framstår den beslutade utökningen av flygstridskrafterna.

Hittills har flygväsendet varit uppdelat på armén och marinen, men nu skall det hela
sammanslås till ett gemensamt flygvapen under egen chef, vilken är direkt underställd
konungen. Chefen för flygvapnet har till sitt förfogande en flygstyrelse, bestående av en
militärbyrå, en teknisk byrå och en intendenturbyrå.

Flygvapnet, som är avsett att uppsättas under åren 1926—1931, skall bestå av fyra
kårer: i. flygkåren, förlagd till Uppsala, 2. flygkåren, Västerås, 3. flygkåren, Karlsborg
och Malmen, samt 4. flygkåren, Frösön (Östersund). Utöver flygkårerna finnes en
permanent flygskola å Ljungbyhed.

Av kårerna är den första avsedd att i första hand direkt betjäna högsta
krigsledningen, den andra kåren är på samma sätt avsedd för marinens behov. Tredje och fjärde
kårerna äro huvudsakligen avsedda för samarbete med armén och det fasta luftförsvaret.

För flygmaterielens underhåll och vård skola finnas, förutom vissa mindre
reparationsverkstäder, två större flygverkstäder, den ena å Malmen, den andra i Västerås.

Flygvapnets fast anställda personal består av sammanlagt 67 officerare, 64
underofficerare och 260 man, vartill kommer viss civilmilitär personal, såsom läkare,
flygingenjörer m. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:35:42 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1925/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free