- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tredje årgången (händelserna 1925) /
65

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkliga händelser. Av pastor O. Mannström - Ekumeniska mötet i Stockholm 19-30 augusti

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från Ekumeniska mötets öppnande. Deltagare i processionen från Storkyrkan till Slottet.
I första ledet från vänster: metropoliten Nikolåos av Nubien, patriarken Photios av Alexandria, arkimandriten Kalliopios
av Alexandria och metropoliten Germanos av Thyateira. I andra ledet fr. v.: metropoliten Nicol® av Transsylvanien och
metropoliten Stephan av Sofia. Bakom metropoliten Nicolae synes metropoliten Nectarie av Bukowina samt bakom denne

ärkebiskop Georgios av Jerusalem.

samma mötestiden. En bland de minnesvärdaste högtiderna var den sorgemässa,
som orientalerna firade över Ryska kyrkans under året avlidne patriark, Tichon.

Frågar man sig, vilket resultatet av Ekumeniska mötet blev eller blir — kyrkans
kvarnar mala långsamt men säkert — ligger det nära till hands att erinra sig, vad en
av de ledande lutheraner, som ställt sig en smula frågande beträffande mötet och dess
uppgift, biskop Ihmels från Sachsen, yttrade vid mötets avslutning och vid banketten
på Grand Hotel Royal: »Vi ha fått se in i varandras hjärtan, och hädanefter kan det
aldrig bliva såsom det var dessförinnan». Det är: de olika stora kyrkosamfundens
ledande män hade under personlig, arbetsfylld samvaro fått uppleva kyrkans enhet
såsom en andlig realitet, många fördomar hade fläktats bort, mycken okunnighet
skingrats och känslan av kristenhetens rikedom ökats. Ingen krävde av den andre
att han å sitt samfunds vägnar eller för egen del skulle avstå från något av vad han
skattade dyrbart. Men alla lärde något av brödrakärlekens hemlighet att kunna glädjas
över vad andra äga såsom vore det ens eget.

I fråga om de stora ledande principer, som man enade sig om och varom det
sammanfattande »budskap», mötet sista dagen beslöt utsända, ger en rätt blek
föreställning, torde kunna sägas, att de lutherska synpunkterna fingo sätta sin färg på vissa
ibland dem i större utsträckning, än man i betraktande av det dominerande
engelskamerikanska inflytandet skulle ha hålht för möjhgt. Förklaringen härtill är den
dugande och allmänt erkända insatsen från svensk sida, särskilt biskop Einar Bilhngs

— 65 –

5 — 25519-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:35:42 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1925/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free