- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tredje årgången (händelserna 1925) /
66

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkliga händelser. Av pastor O. Mannström - Ekumeniska mötet i Stockholm 19-30 augusti - Kyrkliga förhållanden i utlandet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Promemoria, vars mycket observerade första punkt lyder: »Kyrkans sociala uppgift
ligger icke vid sidan av hennes religiösa gärning, utan är helt innesluten i denna. Sin
sociala insats fullgör kyrkan, i den mån hon förmår göra Kristi evangehum gällande
såsom en människolivet inifrån frigörande och omskapande makt. Men sin religiösa
uppgift kan hon ej rätt utföra, om hon låter beröva sig frimodigheten att
oförbehållsamt ställa in även samhällslivet under samvetets dom och i kristendomens belysning.»

Bland rent praktiska resultat må ock nämnas, att det av biskop Billing och
fransmannen Gounelle oberoende av varandra framställda förslag om initiativ till ett
internationellt social-etiskt institut vann mötets beaktande, liksom ock fortsättandet av
den av en svensk kommitté på ett synnerligen förtjänstfullt sätt påbörjade
granskningen av läroböcker i syfte att i görligaste mån beivra folkhatalstrande och vrängda
framställningar.

Till fullföljande av det genom mötet begynta arbetet tillsattes en
fortsättningskommitté på 67 medlemmar. Dess uppgift är icke att vara ett överkyrkligt
auktoritativt organ, men väl att genom en så representativ sammansättning som möjligt
underlätta en förbindelse mellan de olika kyrkorna, som ur olika synpunkter må anses
önskvärd och stärka den anda av gemenskap, som under mötet så starkt kom till uttryck.
Till denna fortsättningskommitté hänvisades bl. a. frågorna om det social-etiska
institutet samt läroboksgranskningen ävensom utgivandet av mötets förhandlingar.
Kommitténs ledamöter tillhöra fem grupper, i) den amerikanska med 13 medlemmar,
2) den brittiska med 10, 3) den europeisk kontinentala med 20, 4) den
orientahsk-ortodoxa med 12; den femte gruppen bildas av representanterna för Australien, Kanada,
Sydamerika och främre Östern (vartdera i) samt Kina, Indien, Japan och Sydafrika
(vartdera 2). —

Mötet har blivit mycket olika bedömt. Särskilt har högröstat klander
framkommit rörande själva grundvalen för detsamma, att denna bortsåg från enheten i tron
och blott åsyftade endräkt i arbete. Detta klander har dock näppehgen några djupare
fylkingar bakom sig, vilket bl. a. framgår av den omständigheten att en planerad
luthersk motkonferens i Åbo till nästa sommar under den gamle finske ärkebiskopens
beskydd rönt så liten anslutning, att den måst uppgivas. Tiden är knappast för
närvarande vidare sympatisk för extremt konfessionella säraktioner. Längtan efter samling
ligger i luften. Lutheranerna ha sitt nästa stora världskonvent om ett par år, och
den strävan, som åsyftar ökat samarbete mellan kyrkorna på giundvalen av vissa
tros- och författningsprinciper (»Faith and Order»), har sin stora kongress 1927 i
Washington.

Kyrkliga förhållanden i utlandet.

I Westminster Abbey har 1600-årsminnet av kyrkomötet i Nica^a högtidligen
firats i närvaro av patriarkerna av Alexandria och Jerusalem och andra
grekisk-ortodoxa kyrkliga dignitärer. Härigenom har förbindelsen mellan Church of England
och Österns kyrkor knutits än fastare, liksom Ekumeniska mötet i Stockholm betyder
båda dessa kyrkors’bestämda engagerande i den katolicitet, som ej vill veta av det
romerska primatets övervälde. Den anglikanska högkyrkligheten synes hava blivit
mindre optimistisk beträffande en återförening med Rom än förut, att döma av de
gensagor, den gamle högkyrklige ledaren lord Halifax rönt. Den anglokatolska
riktningen har för övrigt mötts av en allt starkare reaktion; bl. a. har biskop Barnes i
Birmingham skarpt anklagat dess anhängare för en mekanisk uppfattning av sakramen-

— 66 –

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:35:42 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1925/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free