Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biologiska nyheter. Av professor I. Broman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är mig en stor tillfredsställelse att konstatera, att Vannérus och jag själv
oberoende av varandra kommit till den åsikten, att, då livet först uppträdde här på
jorden, detta sannolikt icke skedde hos en enda, utan hos otaliga ur organismer. Livet
startade — med andra ord — på nästan oändligt många punkter av vår jord; och
då å ena sidan havsvattnet antagligen var av nästan lika sammansättning jorden runt
och då å andra sidan även de dåvarande landmassorna sannolikt voro ganska likartat
byggda, så ligger det — enligt min mening — närmast till hands att antaga, att många
urvarelser, fast de icke härstammade från varandra och alltså icke voro — genealogiskt
sett —■ besläktade med varandra, dock kunde ha samma byggnad och identiska eller
nästan identiska arvsmassor; och detta ej blott, när de befunno sig i varandras närhet,
utan även när de uppstodo på motsatta sidor av jordklotet.
På denna förutsättning har jag i mitt lilla arbete över »Människans härstamning»
(Lund, 1925) byggt en modifikation av härstamningsläran, vilken, såvitt jag vet, går
längre än föregångarna i polyfyletisk riktning; i det att den väl medger möjligheten
av gemensamt stamträd för vissa djurarter, men å andra sidan också förfäktar
möjligheten av från början skilda stamträd icke blott för olika arter, utan även för enstaka
raser, t. ex. vissa hund- och människoraser. Så t. ex. finner jag det troligast, att de
nu levande aporna aldrig haft gemensamt stamträd med människorna; och vidare
tänker jag mig, att människosläktets tre huvudraser, den vita, den gula och den svarta,
möjligtvis uppstått oberoende av varandra på olika delar av jordklotet.
Tanken, att människorna möjligen uppstått polyfyletiskt och sålunda icke alla
äro verkligen besläktade med varandra, är — på sätt och vis — icke ny. Den för några
år sedan avlidne tyske antropologen Klaatsch uppställde med anlédning av vissa
likheter och olikheter i extremitetbenens form den hypotesen,. att människans
stamträd haft 2 ursprungsgrenar, av vilka den ena grenat sig till gorillan resp. den utdöda
homo primigenius Mousteriensis, den andra givit upphov till orangutangen resp. homo
aurignacensis och dess avkomlingar, de nu levande människorna. Och Sergi härledde
de tre huvudraserna från tre olika utdöda aparter.
Även enstaka andra författare ha tänkt sig möjligheten av att människorna
uppstått polyfyletiskt. Men — så vitt jag känner till saken — ha de alla utgått från
förutsättningen, att alla människoraserna och de högre aporna under en något tidigare
period dock haft gemensamma förfäder. De olika stamträdgrenarna skulle alltså dock
gå ihop till en gemensam stam.
Själv antar jag däremot, att de aldrig ha gjort detta, utan att t. ex. människorna
och aporna väl haft en i många stycken liknande utveckling, men att deras förfäder
redan på urvarelsestadiet haft olika arvsmassor och på den grund redan då varit
pre-determinerade till att omsider bli det ena och icke lika gärna det andra.
Även i detta stycke befinner jag mig i överensstämmelse med Vannérus, som
antager att »allt utan undantag i den aktuella världen» måste tänkas ha varit
pre-determinerat i ett förvärldsligt rörelsetillstånd, »vilket följaktligen utgör den yttersta
grunden till allt, som hänt, händer och skall hända».
Bland konsekvenserna av min modifikation av utvecklingsläran framhäver jag
här särskilt följande. Två varelser kunna ha ganska liknande arvsmassor och därav
följande morfologiska och kemiska likheter, utan att detta bevisar genealogiskt
släktskap. Men sannolikt ha dessa varandra starkt liknande varelser haft en ganska
likartad utveckling. Deras utvecklingshnjer kunna ha förlöpt parallellt och visat
varandra motsvarande huvudutvecklingsstadier; men trots detta är det icke berättigat
att giva dem ett gemensamt stamträd, såvida man icke i figurförklaringen framhäver,
— 104 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
