Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av förste aktuarien S. K. Stockman - Penning- och bankväsen - Jordbruket - Prisrörelse. Industriell produktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sommaren gjorde sig en vikande tendens gällande, vilken emellertid under intryck
av den väntade goda skörden i augusti förbyttes i uppgång. November och december
månad medförde en ytterligare höjning inför de väntade goda boksluten för vissa
exportföretag. Bankpapperen lågo odeciderade under känslan av att alla
kristids-engagement ännu ej voro avvecklade. Tages hänsyn till de förändringar, som inträtt
i listans sammansättning, så lågo dessa pappers kurser vid december månads slut
cirka 6 % under föregående årsskiftes. Efter Nord. handelsbankens rekonstruktion
inträdde dock en stabilisering av kurserna. Ser man på noteringarna för några
viktigare bolag eller grupper av bolag, finner man, att Grängesbergsbol. (utdeln.
höjes fr. lo till 17 %) och verkstadspapper stego avsevärt, träpapper voro ungefär
oförändrade, medan Sockerbol. (sänkt utdeln.) och rederier gingo tillbaka.
Omsättningen på fondbörsen var betydligt större än 1924. Den uppgick till
sammanlagt 232,6 milj. kr. (169,6 år 1924). Av denna summa upptogo
obligationerna 53,1 milj. (43,0 milj. 1924) eller 22,8 % av totalomsättningen (25,4 % 1924).
Nybildningen av företag var även under 1925 relativt obetydlig. Beloppet
tecknat kapital i nya företag uppgick för jan.—nov. 1925 till 74,8 milj. (72,8 1924), vari
dock ingår ett ej obetydligt belopp av aktier, som endast utbytts mot gamla sådana.
Jordhruket.
Efter 1923 års kvalitativt och 1924 års kvantitativt undermåliga skördar kom
1925 med ett från bägge dessa synpunkter tillfredsställande resultat. Vad brödsäden
beträffar torde skörden ha varit den största, som någonsin bärgats i vårt land.
Statistiska centralbyråns preliminära beräkningar av viktigare skördekvantiteter framgå
av följande tabell:
Sveriges skörd i tusentals deciton
1916/20 1924 1925
Höstvete ...... . 2,149 1,500 3,482
Vårvete....... 275 371 343
Höstråg....... • 4,857 2,571 7,261
Vårråg ....... 237 201
Korn........ • 2,635 2,896 2,858
Havre........ 10,798 9,710
Blandsäd ...... • 3,950 4,865 4,559
Potatis....... 14,000 19,219
Sockerbetor . . . . . . 9,125 9,144 12,250
Foderrotfrukter . . . . 27,296 26,045 31,510
Hö från odlad jord • 35,780 41,332 42,018
Hö från naturlig äng . • 6,317 6,041 5,883
Skördekvantiteten av höstvete har enligt dessa siffror mer än fördubblats, av
höstråg nära trefaldigats i jämförelse med 1924. De ligga även cirka 50 % över
medelsiffrorna för 1916/20. Skörden av potatis, sockerbetor och foderrotfrukter samt hö
från odlad jord var även mycket tillfredsställande.
Den rikliga skörden medförde emellertid ett synnerligen kraftigt prisfall å
spannmål, i första hand brödsäd, vilket på hösten 1925 förde ned noteringarna till en nivå,
som närmade sig djupläget vintern 1923—24. Under november och december ägde
en mindre återhämtning rum. Prisläget för animaliska livsmedel undergick inga
större förändringar, varför dessa vid årets slut befunno sig på ett betydligt högre plan
än vegetabilierna. Prisförändringarna månadsvis framgå av diagrammet på nästa sida:
— 120 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
