- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tredje årgången (händelserna 1925) /
136

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsmarknad och lönestrider. Av redaktör Th. Swedberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Liknande villkor, d. v. s. rätt för de arbetsvilliga att efter strejkens slut få
kvar-stanna, förekommo för övrigt vid åtskilliga andra konfliktuppgörelser under året,
t. ex. efter en mycket omtalad strejk hos grosshandelsfirman Stockhaus & C:o i
Stockholm. Företeelsen är synnerligen anmärkningsvärd, enär det tidigare, alltsedan
fackföreningsrörelsens genombrott, betraktats nästan som en självskriven sak, att
strejkbrytarna skola försvinna, så snart en strejk avblåsts och de organiserade arbetarna
återupptagit arbetet. Det torde ännu vara för tidigt att döma, huruvida de
konstaterade avvikelserna från den gamla praxis endast äro av tillfällig natur eller
verkligen innebära en genom mångårigt missbruk framkallad avtrubbning av
blockadvapnet och därav följande omöjlighet för de organiserade arbetarna att upprätthålla
kravet på att ej behöva arbeta tillsammans med »osolidariska». Skulle det senare
vara fallet, eller att arbetsvilliga framdeles kunna påräkna sysselsättning även efter
konflikterna, kommer detta naturligtvis att i hög grad underlätta för arbetsgivarna
anskaffandet av kvalificerad frivillig arbetskraft vid konflikter och därmed göra
strejkaktionerna betydligt mera riskabla för arbetarna. Kommunisterna, som aldrig
försumma ett tillfälle att fiska i grumligt vatten i sin konkurrens med socialdemokraterna
om fackföreningsrörelsen, lyckades genom överrumpling få
metallindustriarbetarförbundets göteborgsavdelning att formulera en för Landsorganisationen besvärlig
paroll för »skärpt kamp mot strejkbrytarna», varom under året med olika resultat
omröstades inom fackföreningarna. Sammanhållningen mellan de olika fackliga
organisationerna fick även en stark påkänning genom Landsorganisationens påbud
till fackförbunden att icke samarbeta med syndikalisterna.

Även ett par andra tecken på att också arbetarnas klassolidaritet har en
bristningsgräns kunde under året konstateras. Den ena var den s. k. Skrombergaaffären,
därvid grovarbetarnas fackförening vägrade respektera en av bageriarbetarnas
lokalavdelning iscensatt blockad, under framhållande av att livsmedelsarbetarna redan
skaffat sig så goda lönevillkor, att de icke hade moralisk rätt att av de lägre avlönade
exportindustriarbetarna begära hjälp vid sådana stridsåtgärder, som kunde befaras
komma att ytterligare driva livsmedelspriserna i höjden. Här blottades alltså den i
längden säkerligen ohållbara motsättningen mellan export- och hemmaindustriemas
olika lönenivåer. Den andra motsättningen, som tog sig flera uttryck, av vilka
konflikten vid Systembolagets nybyggnad i Örebro var den mest typiska, gäller
fackföreningarnas allt längre drivna förskråande. En snickerifabrik, som tillverkat inredningen
för byggnaden, hade medsänt i träindustriarbetarförbundet organiserade arbetare för
inredningens uppsättande. Detta stötte emellertid på patrull hos den lokala
bygg-nadsträarbetarfackföreningen, som förklarade sig ha rätt till utförandet av allt
inredningsarbete i husbyggnader på platsen. Såväl skiljenämnd som landsorganisation
förklarade blockaden avtalsstridig.

Det är ännu för tidigt att bedöma, i vilken mån den fackligt organiserade
arbetarrörelsen skall äga förmåga att övervinna dylika svaghetssymtom.

Arbetslösheten, som under årets senaste månader stegrats högst väsentligt, tycktes
vid årsskiftet ganska oroande, och det var uppenbart, att under den närmaste framtiden
betydligt ökade anspråk skulle komma att ställas på det allmännas hjälp. Det ansågs
även att arten av dessa hjälpåtgarder skulle bliva en av de stora politiska
stridsfrågorna vid 1926 års riksdag.

Härför talade också den omständigheten, att regeringen den 11 december
nedsatte en stor parlamentarisk kommitté för frågans utredning.

- 136 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:04:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1925/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free