- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tredje årgången (händelserna 1925) /
258

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Locarno

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tåtet av en ny byteshandel, som den tidigare men i detta fall avsedd att bortköpa
Frankrikes motstånd mot vad som oundgängligen krävdes för Europas pacificering
och ekonomiska återupprättande. England hade i sådant syfte gått med på projektet,
som emellertid vid närmare granskning befanns förplikta mer än man ville stå för.
Något annat måste därför sättas i stället och en ny stor trygghetsgaranti bebådades
av MacDonald samt anammades på förhand under nästan religiös hänförelse i början
av N. F:s förbundsförsamling i september 1924, där under sjunkande temperatur
B enesj protokollet tillkom, men levde ett kort liv sedan det enhälliga gillandet vid
förbundsförsamlingens avslutning följts av blott en enda ratifikation samt den nya
engelska regeringens klart tillkännagivna ratifikationsvägran.

På grund av tyskt initiativ och under livligaste medverkan från engelsk sida
började i stället de förhandlingar om en »säkerhetsöverenskommelse», innefattande
ömsesidiga och på en åtminstone nominell likställighet fotade erkännanden av och
garantier för Tysklands nuvarande västgräns. Underhandlingsarbetet slutfördes i oktober
vid en konferens i den lilla schweiziska staden Locarno. Den 16 oktober slöts där en
överenskommelse av nyssnämnd innebörd av Tyskland, Belgien, Frankrike, England
och Itahen, varjämte därmed förknippade skiljedomstraktater ingingos av Tyskland
samt av Polen och Tjeckoslovakiet. Dessa senare avsågo att i mjukare form utgöra
ett avlägsnande av krigsfara i sammanhang med Tysklands östra gränser.

Med hänsyn till Locarnotraktatens stora betydelse i olika hänseenden må här
dess viktigare artiklar återges:

Art. 1. — De höga fördragsslutande parterna
garantera, gemensamt och var för sig, på sätt
i följande artiklar bestämmes, upprätthållandet
av territoriel status quo, grundat på gränserna
mellan Tyskland och Belgien och mellan
Tyskland och Frankrike, samt okränkbarheten av
sagda gränser, bestämda i eller i följd av
fredsfördraget, undertecknat i Versailles den
28 juni 1919, och med iakttagande av
bestämmelserna i art. 42 eller 43 av sagda fördrag,
rörande den demilitariserade zonen.

Art. II. — Tyskland och Belgien samt
Tyskland och Frankrike förbinda sig gemensamt att
de icke under några förhållanden skola angripa
eller kränka varandra, eller gripa till krig mot
varandra.

Denna bestämmelse skall emellertid icke äga
tillämpning i fall av:

1) utövande av rätten till legitimt försvar;
det vill säga motstånd mot våldförande av
förbindelse, inrymd i föregående paragraf, eller
vid flagrant brott mot artikel 42 eller 43 av
det förutnämnda Versaillesfördraget, om
sådant brott utgör en oprovocerad
angreppshandling; eller om beväpnade trupper samlas i den
demilitariserade zonen och omedelbar åtgärd är
av nöden;

2) åtgärd i överensstämmelse med art. 16 i
Nationernas förbunds akt;

3) åtgärd, som är en följd av beslut av
Nationernas förbunds församling eller Rådet, eller
i överensstämmelse med art. 15, par. 7 i
Nationernas förbunds akt, förutsatt att i detta sist-

nämnda fall åtgärden är riktad mot en stat,
vilken var den först anfallande.

Art. III. — Med hänsyn till bestämmelserna
i art. II av denna traktat förbinda sig Tyskland
och Belgien och Tyskland och Frankrike att
med fredliga medel och hänsynsfullhet bilägga
alla tvistefrågor av vad slag de vara må, vilka
kunna resa sig mellan dem och vilka det icke
varit möjligt att bilägga genom normala
diplomatiska metoder.

Varje fråga med avseende på vilken parterna
äro i konflikt beträffande deras resp. rätt, skall
hänskjutas till domstols prövning, och parterna
förbinda sig att underkasta sig den avkunnade
domen. Alla andra tvistefrågor hänskjutas till
en förlikningskommission. Om denna
kommissions förslag icke godtages av båda parterna,
skall frågan föreläggas Nationernas förbunds
Råd, vilket skall behandla ärendet i
överensstämmelse med förbundsaktens art. 15.

Detalj bestämmelserna för ett sådant fredligt
biläggande av tvister äro föremål för speciella
avtal, undertecknade denna dag.

Art. IV. — i) Om en av de höga
fördragsslutande parterna gör gällande att våld begåtts
på art II av denna traktat, eller att brott mot
art. 42 eller 43 av Versaillestraktaten blivit
begånget eller begås, skall frågan skyndsamt
bringas inför Nationernas förbunds Råd.

2) Så snart som Nationernas förbunds Råd
är övertygat därom att sådant våld eller brott
blivit begånget, skall det utan dröjsmål
meddela dess förekomst till signatärmakterna av

- 258 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:35:42 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1925/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free