- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tredje årgången (händelserna 1925) /
262

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det ekonomiska läget i utlandet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

även 1926 uppe i december månads nivå, kommer statsbidraget upp i väl 24 miljoner
pund eller det högsta belopp, vartill man på förhand anslagit subventionen. Inför
den nyssnämnda svåra situationen måste man medge, att Churchill handlade både
oförskräckt och energiskt, då han den 28 april återinförde guldmyntfoten och därmed
hindrade, att England i detta hänseende distanserades av sina egna kolonier.

Vid halvårsskiftet konstaterades, att ännu ingen egentlig ljusning kunde skönjas
på det ekonomiska området i Europa. Man drog sig hjälpligt fram, men det var också
allt. Tillfrisknandet gick långsammare än optimisterna förespeglat världen, och den
under krigs- och inflationsåren högt uppdrivna produktionsapparaten var alldeles
för stor för det starkt decimerade fredsbehovet. Och i själva Förenta Staterna
minskades både kol- och järnproduktionen till c:a 70 procent av kapaciteten, medan
järn-och stålpriserna sjönko till lägre nivå än någonsin under tre år förut. Först på
sensommaren och hösten kom omslaget i Amerika, men då också så mycket mera
deciderat med en stegring av järnindustriens kapacitet upp i 85 procent. Särskilt under
oktober månad rådde full högkonjunktur, som mot slutet av året dock något dämpades.
Livligast var det inom bil- och byggnadsindustrierna samt de industrier, som leverera
järnvägsmateriel. Uppblomstringen inom industri och handel samt den lätta
penningemarknaden med ett officiellt diskonto i New York på 3 V2 procent satte i gång
en våldsam spekulation på fondbörsen. Denna fick till stor del sin näring av från
de övriga staterna till New York inströmmande kapital, men även från utlandet.
Sedan Federal Reservebankerna, en efter annan, höjt sitt diskonto till 4 % — med
undantag för New York — bröts udden av fondbörshaussen och ett lugnare skede
på detta område inträdde.

Från England kom först i oktober underrättelse om förbättring inom
verkstads-och textilindustrierna, ökad stålproduktion samt även ett något förbättrat läge för
kolgruvorna, som fått avsättning till Förenta Staterna till följd av den där rådande
långvariga strejken vid antracitgruvorna. Underrättelsen om det bättrade läget
var så mycket mera glädjande, som rapporterna från England förut verkat tröstlöst
nedslående och den stora arbetslösheten ända in i augusti sakta ökats. I mitten av
november sjönk dock det inregistrerade antalet arbetslösa åter och utgjorde 1,218,000
mot 1,260,000 vid samma tid 1924. Den rekonstruktion, som det stora stålverket
Vickers Ltd. måst vidtaga med en avskrivning på över 12 miljoner pund sterling,
visar emellertid att läget är långt från stabilt och att anpassningen av de stora bolagen
efter en ny tids mera begränsade behov ej ännu genomförts. I England synes för
övrigt den åsikten vara allmän, att en hel del större företag ej ha möjlighet att kunna
förränta sina uppdrivna kapital utan att nedskärningar av dessa är o nödvändiga. I
Tyskland har kreditnöden och penningeknappheten trots de stora dollarlånen
framkallat en verklig kris inom näringslivet, vilken kris mot årsslutet förvärrades och tog
sig uttryck i ett häftigt ökat antal konkurser och en stark stegring av antalet
arbetslösa. Detta senare uppgick vid slutet av oktober till 363,000, men hade en månad
senare nära fördubblats och utgjorde då 669,000. I Polen var krisen ännu svårare
med stark penninge- och kreditnöd samt vacklande banker, och där sjönk dessutom
den förut stabila valutan till omkring halva pari. Den starka kursstegring, som under
senare delen av året ägde rum i Danmarks och Norges valutor, framkallade i dessa
länder en deflationskris, som vid årsskiftet pågick med full kraft.

— 262 –

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:35:42 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1925/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free