Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det ekonomiska läget i utlandet - Internationella skulduppgörelser och valutornas svängningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Internationella skulduppgörelser och valutornas svängningar,
I en översikt över det världsekonomiska läget är det ofrånkomligt att beröra
de överenskommelser om internationella krigsskulders reglering, som träffats under
det gångna året, liksom också valutafrågans utveckling och aktuella läge i ledande
länder. Krigsskuldernas reglering är naturligtvis en oundgänglig förutsättning för
åstadkommandet av en stabil valuta, vilken ej är möjlig utan fullständigt balanserad
statsbudget.
Redan i september 1922 träffade England med Förenta Staterna uppgörelse
angående sin krigsskuld till Förenta Staterna, vid regleringstillfället uppgående till
c:a 940 miljoner pund, bortsett från s. k. kommersiella skulder. Skulden amorteras
på 62 år med 3 V2 % under de första tio åren, då räntan skall vara 3 %, och med 4%
under de följande, då räntan skall utgå med 3 V2 %• Övriga gäldenärsländer fingo
räntemoratorier, men på våren 1925 begärde Förenta Staterna, att även dessa länder
skulle ordna sina skulder. Denna maning åtlyddes först av Belgien, som till följd
av vissa förutgående utfästelser av president Wilson utverkade sig ganska förmånliga
betalningsvillkor. Den krigsskuld på 171.8 miljoner dollars, som uppkom före
vapenstilleståndet, blir räntefri. Den övriga skulden — inklusive räntor 417 miljoner dollars
— förräntas efter 3 V2 % och båda skuldernas betalas inom 62 år.
Vidare gjorde Tjeckoslovakien och Italien i oktober resp. november upp med
Förenta Staterna om betalning av sina skulder, likaledes på 62 år. Tjeckoslovakiens
skuld, som uppgår till 115 miljoner dollars, skall löpa med en räntesats av 3 % under
de första tio åren och därefter med 3 V2%- Itahens skuld utgör 1,648 miljoner dollars.
Under de första 5 åren betalar Italien ingen ränta, under de följande tio åren endast
Vs %, varefter räntan successivt stiger till i % under åren 1970—1980 och till 2 %
under de sista 7 åren. Annuiteten är till att börja med 5 miljoner dollars och stiger
sedan till 80 miljoner mot slutet av betalningsperioden. Italiens uppgörelse är sålunda
mycket fördelaktig.
Frankrike gjorde preliminärt upp med England om en årsbetalning av 12 V2
miljoner pund under 62 år, dock så att annuiteten under de första 5 åren endast skall
uppgå till 3 miljoner pund. Den franska skulden till England utgör i sin helhet
650 miljoner pund. Avtalet är beroende på Frankrikes uppgörelse med Förenta
Staterna, enär England gjort de förbehållen, att de överenskomna villkoren ej få bli
ofördelaktigare för långivaren än 1 orent a St it ernås till Frankrike och att betalningarna
till England skola ske jämsides med och r proportion till dem Frankrike fullgör till
Förenta Staterna. Frankrike a sm sida vrll ej till sina borgenärer betala mera än det
enligt Dawesplanen erhåller från Tyskland och betalningarna få ej äventyra valutans
ställning. De underhandlingar som Caillaux i september förde i Washington om
uppgörelse av en krigsskuld på 3,730 miljoner dollars — vartill komma 700 miljoner
dollars kommersiella skulder — gingo däremot om intet. Endast ett provisoriskt
avtal om årsbetalningar på 40 miljoner dollars under fem år avslöts för att skyla över
Caillaux’ misslyckande och har för övrigt ej godkänts av franska parlamentet.
En uppgörelse med Amerika är naturligtvis ofrånkomlig för att Frankrike skall
få ordning i sina statsfinanser och kunna stabilisera valutan. Från amerikanskt
bankhåll har påpekats, att en fransk,-amerikansk uppgörelse måste ske i första hand, enär
fransmännen måste ha överblick över alla sina skulder, innan en balanserad budget
kan upprättas och att en sådan balans måste ske genom skatter och pålagor. Först
i tredje rummet kan valutastabiliseringen komma. Ordnas de två förstnämnda pro-
— 263 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
