Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland 1925. Av fil. magister P. H. Norrmén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fmk. Programmet beskars svårt under
utskottsberedning i riksdagen, men vid 315
milj. gjorde regeringen slutligen halt, stödd
av en stark folkopinion, som väckts till
insikt om den finländska marinmaterielens
beskaffenhet genom den hemska katastrofen
den 4 oktober i Bottenhavet, då
torpedbåten S 2 med 53 man ombord gick imder
i stormen utanför Räfsö hamn. Situationen
i riksdagen var hotande, men genom
presidentens ingripande och under hans medling
åstadkoms en kompromiss (13 nov.), som
gav regeringen den begärda summan om ock
i en osäker och ur konstitutionell synpunkt
icke alldeles oanfäktlig form. Saken ansågs
klar, då regeringen plötsligt, på ett försök
att erhålla vissa praktiskt behövliga
tilläggsgarantier beträffande flottanslagets
utfallande under följande år, blev omkullröstad
(9 dec.) och följande’dag demissionerade.
Ministerkrisen fick sin lösning först under
de sista dagarna av året. Den nya
regeringen, sammansatt ur agrar- och
samlingspartierna, utnämndes den 31 december med
kommunikationsministern i den gamla
regeringen, f. statsministern Kyösii Kallio som regeringschef och undervisningsministern
i Tulenheimos regering, professor E. N. Setälä som utrikesminister.
Några större reformer eller lagstiftningsinitiativ i stil med de föregående årens
sågo under 1925 icke dagen i Finland. Antecknas kan dock, att den omstridda lagen
om trävarubolagens i strid med lag förvärvade fastigheter (»Lex Pulkkinen») under
året stadfästes i en för bolagen något mindre förödande form än ursprungligen avsett
var, samt att riksdagen före sin avslutning hann fatta beslut (7 dec.) om Finlands
banks återupptagande av guldinväxling av sedelmyntet. — Utrikespolitiskt inträdde
ingen större förändring i Finlands ställning, om man icke som en sådan vill räkna
faktum, att grannsämjan med Ryssland under året kunnat uppehållas ostörd av några
av de intermezzon, som så talrikt förekommit under tidigare år, eller den växande
kulturella intimitet med Skandinavien som markerats av de talrika nordiska
kongresserna samt av kunga- och presidentbesöken i Helsingfors och Stockholm. — Ekonomiskt
var 1925 ett tillfredsställande år för landet. Industrin fick fortfarande arbeta ostörd av
större arbetskonflikter och avsättningen på landets stora standardprodukter var
tillfredsställande. Exporten av sågade trävaror som 1924 passerade 1,000,000
standardsstrecket torde även 1925 nå samma siffra, och pappers- och cellulosaexporten befann
sig alltjämt i snabb och stadig tillväxt.
Den svenska kulturen i Finland drabbades under hösten av en rad svåra förluster,
genom frånfället av författarna Runar Schildt, Mikael Lybeck och Josefina Bengts,
målaren Magnus Enckell samt pedagogen och skriftställaren, skolrådet V. T.
Rosen-qvist.
Finlands nye utrikesminister E. N. Setälä.
(Foto av Finlands nye statsminister K. Kallio se Sv, D,
Ä. I sid. 175.)
– 320 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
