Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från rättslivet 1926 - Ny skifteslagstiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från rättslivet IQ26.
Av justitierådet A. Köersner.
Ur 1926 års lagstiftning.
Ny skifteslagstiftning.
Efter tjugu års förarbeten erhöll detta omfattande spörsmål under året sin
lösning genom lagen 18/6 om delning av jord å landet med dess följdlagar
(S. F. S.* 326—339). Bland huvudpunkterna, i denna lagstiftning märkas
följande:
Lagen skiljer mellan laga skifte, avstyckning och andra lantmäteriförrättningar.
Laga skifte inbegriper även hemmansklyvning, vilken på grund härav upphör att vara särskild
jorddelningsform. Rätt att påkalla skifte föreligger även om all skifteslagets mark äges av en
person. En annan nyhet är att skiftesvitsord i vissa fall tillkommer även ägare av viss areal jord.
Å odelat skifteslag må laga skifte äga rum på ansökning av en delägare även om ändamålsenlig
ägolott kan utläggas endast för sökanden försåvitt övriga delägares andelar kunna utläggas i
gemensam ägolott. Genom dessa bestämmelser har den hittillsvarande rätten för delägare att
genom hemmansklyvning uppdela en fastighet i hur små andelar som helst upphört. En nyhet i
lagen är, att densamma under vissa förutsättningar medgiver rubbning mot delägares bestridande
även av enskifte, laga skifte och andra hittills orubbliga former av delning. En väsentlig nyhet är, att
i samband med skiftet stående privaträttsliga tvister hädanefter i stor utsträckning skola avgöras
av ägodelningsrätt i stället för av allmän domstol. Vid varje skifte skall sammanträde hållas med
rågrannarna å ömse sidor. Fastställelse å laga skifte kommer alltså alltid att innefatta fastställelse
av rågångarna. Bestämmelserna om ägöutbyte ha i flera avseenden utvidgats. Den nya lagen
innehåller bestämmelser om avsättande av gemensamhetsskog. I fråga om ägors gradering behåller
lagen hittills gällande metod, men dessutom har föreskrift meddelats om åsättande av ett värde i
penningar å varje uppskattad ytenhet jord. Härigenom avses att vinna vissa fördelar vid
ersättningars beräknande. Beträffande dylika mellan skiftesdelägare har för övrigt införts ett nytt
slag-av likvid i fråga om ägor som ha värde i annat avseende än från jordbrukssynpunkt. I vissa fall,
ehuru i inskränkt omfattning, tillåter lagen utjämning med penningar i stället för med jord vid
skiftets genomförande. Delägarnas beslutanderätt under skiftets fortgång är i viss mån inskränkt,
särskilt beträffande delningsgrunden, något som torde vara betingat av bl. a. hänsyn till
inteck-ningshavares rätt.
Avstyckning avser att ersätta de nuvarande ägostycknings- och jordavsöndringsinstituten.
Av-styckningen avser ett avskiljande av på marken bestämd ägo vidd. Efter avstyckningen kvarstår
emellertid en stamfastighet såsom bärare av mantalet. Någon fördelning av mantalet sker således
icke såsom vid ägostyckning. I regel är rätten att avstycka icke såsom vid avsöndring begränsad
till viss del av fastighetens ägovidd. Avstyckning kan utföras av lantmätare utan biträde av gode
män. I övrigt gälla i stort sett samma bestämmelser som för laga skifte.
Beträffande andra lantmäteriförrättningar uppräknar lagen vissa sådana, som kunna företagas
utan samband med laga skifte men för vilka bestämmelserna för laga skifte i tillämpliga delar
skola gälla, t. ex. ägoutbyte, utbrytning av servitut, delning av fiske etc. Som en särskild
förrättning omnämnes avmätning av jord.
Liksom hittills är ägodelningsrätt första domstol i jorddelningsmål å landet. Vissa förrättningar
kunna dock fastställas av överlantmätaren och andra av länsstyrelsen. I vissa fall får klagan ej
föras över ägodelningsdomares beslut eller ägodelningsrätts utslag, men i övriga fall föres talan
liksom nu hos k. m :t i högsta domstolen.
Av de lagar, som utfärdats i sammanhang med den nya jorddelningslagen, är lagen om
sammanläggning av fastigheter å landet den viktigaste. Möjlighet att sammanlägga flera lagligen
utbrutna fastigheter har hittills allenast funnits i fråga om fastigheter, belägna inom
tillämplighetsområdet för 1917 års lag om fastighetsbildning i stad. Genom nyssberörda lag har tillfälle
beretts till sammanläggning även av fastigheter, belägna utom nämnda tillämplighetsområde.
* S. F. S. = Svensk författningssamling, 1926.
— 77 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
