Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Annus Medicus 1926. Av professor Torsten Thunberg - Ett nyupptäckt malariamedel - Bisköldkörtlarnas hormon upptäckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säkrare på vissa andra av
malariaplasmo-diets former, de former, som efter
smittans mottagande förmedla
sjukdomsattackerna, vadan för behandlingen av de redan
utbrutna malariaanfallen man ej lämpligen
helt inskränker sig till
plasmokinbehand-ling. De bästa resultaten synas stå att vinna
genom en kombinationsbehandling av kinin
och plasmokin.
Den som känner svårigheterna i den
nuvarande kampen mot malarian och å andra
sidan vilken oerhörd vinst för hela
mänskligheten det skulle innebära, om malarians
herravälde i tropikerna slutgiltigt kunde
brytas, förstår, hur vid tyska
naturforskareförsamlingen i Diisseldorf plasmokinet
kunde betecknas som en upptäckt av allra
första rangen, en upptäckt av oöverskådlig
betydelse. Först med plasmokinet har
manträf-fat malariasmittan på dess verkligt känsliga
punkt, just de smittan överförande
formerna. Redan har, särskilt på Balkanhalvön,
kampen mot malarian upptagits med plasmokin.
Bisköldkörtlarnas hormon upptäckt.
Sedan några årtionden hör läran om körtlarna utan utförsgång (de »endokrina»
körtlarna) och deras funktioner och funktionsrubbningar till ett av
läkarevetenskapens mest bearbetade fält. Årligen har man att räkna med några tusen
publikationer över detta tema.
Floden av hithörande vetenskapliga meddelanden har givetvis ytterligare svällt
an, sedan det för några år sedan lyckades att ur en representant för denna
körtel-grupp, de i bukspottskörteln insprängda »Langerhans’ska öarna»,-isolera den
verksamma beståndsdelen »insulinet» och till de sockersjukas tjänst tillhandahålla det.
Ur ytterligare ett av dessa endokrina organsystem har man nu under den sista
tiden lyckats framställa det verksamma »hormonet», nämligen ur
bisköldkörtel-systemet.
Det var i slutet av 1870-talet, som den unge Uppsalaanatomen Ivar Sandström
gjorde den överraskande upptäckten, att under den stora å halsens framsida
liggande sköldkörteln ett antal små körtlar med egenartad mikroskopisk byggnad, av
honom kallade bisköldkörtlar, ligga gömda. Han offentliggjorde sin upptäckt i
Uppsala Läkare förenings förhandlingar, varefter det länge blev tyst angående
denna överraskande upptäckt. Det dröjde till inpå 1890-talet, innan körtlarna ånyo
tilldrogo sig uppmärksamhet. De återupptäcktes då av den betydande franske
fysiologen Gley (vars medryckande vältalighet man hade tillfälle att beundra vid
den internationella fysiologkongressens i Stockholm fester). Det var också Gley,
som först visade, att förlusten av dessa körtlar framkalla utbrott av krampanfall.
Nu lärde man sig också att inse, att sköldkörteln och bisköldkörtlarna i såväl ana-
— 98 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
