Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya rön av den fysiska forskningens pionjärer. Av Ansgar Roth - Kolloiderna - molekylernas levande modeller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den Brownska rörelsen. Det förstnämnda fenomenet, som teoretiskt förutsagts av
Einstein och von Smoluchovski, har experimentellt påvisats av Jean Perrin, som
för denna bragd erhållit 1926 års nobelpris i fysik. Partiklarna i en lösning böra
under tyngdens inflytande fördelas på samma sätt som luftmolekylerna i jordens
atmosfär. Deras mängd blir med tilltagande höjd allt mindre enligt lagen för den s. k.
sedimentationsjämvikten. Perrin har på så sätt icke blott bekräftat molekylernas
existens, utan även räknat deras antal.
Antalet molekyler pr kubikcentimeter, Avogadros konstant, kan också beräknas
ur partiklarnas diffusion, d. v. s. deras vandring från tätare till tunnare ställen
inom det utrymme, som står till deras förfogande. Processens hastighet beror av
partiklarnas storlek. Om således den nämnda konstanten antages vara känd, kan
storleken av ultra- och amikroskopiska partiklar härledas ur den observerade
diffusionshastigheten. The Svedberg, som erhållit det kemiska nobelpriset för 1926,
har på den vägen bland annat studerat äggviteämnenas egenskaper. Dessa
undersökningar ha av honom kombinerats med iakttagelser av jämvikts fördelningen i
en »ultracentrifug», med vilken en kolloidlösning kan hållas i oavbruten rotation
under flera dygn med en hastighet av ända till 40,000 varv i minuten;
centrifugal-kraftens belopp är därvid nära hundratusen gånger tyngdkraftens. Med denna
apparat kan molekylvikten för komplicerade organiska ämnen bestämmas. För
hämoglobinet, blodets röda färgämne, har molekylvikten befunnits vara 67,000,
vilket förutsätter att molekylen sammansättes av inemot tiotusen atomer!
Ett tredje bevis för de osynliga molekylernas reella tillvaro lämnas av den
Brownska rörelsen, upptäckt för hundra år sedan (1827) av den engelske
botanisten Robert Brown. Små i vätskor uppslammade partiklar utföra egendomliga
darrande rörelser, vilkas hastighet är större ju mindre partiklarna äro och som
tilltaga i livlighet med stigande temperatur. Takten är den mest oregelbundna som
tänkas kan, den »elementära oordningens». Om fenomenet antages uppstå genom
partiklarnas sammanstötningar med vätskans molekyler, så kan rörelsens hastighet
och energi beräknas. Denna hypotes, som vid första påseende förefaller ytterst
äventyrlig, har experimentellt bekräftats av nobelpristagarna Perrin, Millikan och
Svedberg m. fl. Den frappanta överensstämmelsen mellan observationerna och
de teoretiska kalkylerna kan betraktas som ett bevis såväl för molekylernas existens
som för den kinetiska värmeteorien. Det Brownska fenomenet är ett utslag av
molekylernas egen rörelse, med andra ord av värmet självt.
Alla dessa undersökningar ha möjliggjorts genom ultramikroskopet, Richard
Zsigmondys geniala uppfinning. Med detta instrument kunna partiklar, s. k.
ultra-mikroner, iakttagas med en storlek av endast en miljondels millimeter. Man kan
påvisa deras existens och räkna deras antal, men icke mäta deras form och
dimensioner. H. Siedentopf har föreslagit att söka mäta partiklarnas diameter med en
interferometer av Michelsons typ. Huruvida detta låter sig göra är dock ännu
ovisst, emedan ultramikronerna lysa med lånat ljus; de äro icke självlysande liksom
fixstjärnorna, vilkas minimala skenbara diametrar framgångsrikt uppmätts med
denna metod.
Zsigmondy har emellertid visat, att det endast består en kvantitativ
skillnad mellan mikroskopiska och amikroskopiska, d. v. s. mellan synliga och osynliga
partiklar, till vilka senare molekylerna få räknas. Han har dessutom uppställt och
delvis själv verifierat lagarna för den s. k. utflockningens eller koagulationens
— 134 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
