Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya rön av den fysiska forskningens pionjärer. Av Ansgar Roth - Den mikrokosmiska mekaniken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R. Zsigmondy.
J. Perrin.
Professorn i oorganisk kemi och kolloidk-mi vid universitetet i Göttingen, dr Richard Zsigmondy
tilldelades av vetenskapsakademien 1925 års nobelpris i kemi »för uppvisandet av de kolloida lösningarnas
heterogena natur och för de därvid använda metoderna, som varit grundläggande för den moderna
kolloidke-mien». Prof. Zsigmondy är född 1865 i Wien. ■— Nobelpriset i fysik för 1926 tilldelades professorn
i fysikalisk kemi vid Sorbonne i Paris Jean Perrin »för hans arbeten rörande materiens diskontinuerliga
struktur, särskilt för hans upptäckt av sedimentationsjämvikten». Prof. Perrin är född i Lille 1870.
nu på att arbeta sig fram. Redan Bohr hade efter Plancks och Einsteins föredöme
definitivt brutit med den s. k. klassiska mekanikens principer. Men den nyaste
»kvantummekaniken» har funnit det nödvändigt att söka bana sig väg efter ännu
djärvare linjer.
Bohr har i det längsta sökt bibehålla den äldre fysikens åskådliga modeller och
föreställningar. Med hjälp av »korrespondensprincipen» har han sålunda lyckats
erhålla en fullständig kvalitativ beskrivning av företeelserna i mikrokosmos,
men observationerna ha visat att de teoretiskt beräknade värdena i allmänhet icke
överensstämma med verkligheten. Den största svårigheten bereder ljusets dubbla
natur. Dess absorption och emission visa tillvaron av ett slags korpuskler, de
s. k. ljuskvanta, medan interferensfenomenen endast kunna tolkas, om ljuset
an-tages vara en vågrörelse. För att slå en bro över klyftan uppställde Kramers och
Bohr på förslag av Slater en egendomlig hypotes, enligt vilken strålningen är en
kontinuerlig process, som icke omedelbart medför elektronernas kvantsprång, utan
endast ökar deras sannolikhet. I denna teori är lagen om energiens
oföränderlighet blott statistiskt giltig! Teorien, som för något mer än ett år sedan
väckte stort uppseende, har redan vederlagts genom experiment av A. H. Compton
och andra forskare.
I stället har den för ljuset funna dualismen på senaste tiden vidgats till att
omfatta även materiella företeelser. Om materien enligt J. J. Thomsons bekanta
— 137 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
