Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöfarten 1926. Av kapten E. Eggert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landskrona samt ett mindre motortankfartyg med Bolindermotor från Finnboda
varv, som dessutom hade under byggnad en kombinerad last- och passagerarångare
för Sveabolaget. Som av ovanstående kortfattade redogörelse framgår, var den
svenska skeppsbyggnadsindustrin . under året huvudsakligen inställd på att bygga
fartyg med dieselmotorer som framdrivningsmedel, och det kan vara av särskilt
intresse omnämna, att det i Sverige under 1926 framställts flera motormaskinerier
för fartygsbruk än i något annat land, om också de svenska motorernas
sammanlagda maskinstyrka ej uppgått till så stort kraftbelopp, som varit fallet med dem,
vilka under samma tid konstruerats i England och Italien. I detta sammanhang
torde böra omnämnas, att Svenska Amerikalinjen under hösten beställde ett
systerfartyg till »Gripsholm», vilket emellertid på grund av ekonomiska skäl och rådande
arbetsförhållanden beklagligt nog ej kunnat byggas i hemlandet, varför
beställningen gått till tyskt varv.
Den svenska handelsflottan, som under 1925 uppvisade en synnerligen kraftig
tillväxt, utvecklades under 1926 i långsammare tempo och omfattade, från att vid
årsskiftet 1925/26 ha utgjorts av 2,583 fartyg om 1,420,485 bruttoton, i december
månad 1926 2,570 fartyg med en sammanlagd bruttodräktighet av 1,442,541 ton.
Fartygens antal minskades sålunda med 13, medan bruttodräktigheten ökades
med c :a 22,000 ton. Minskningen föll uteslutande på segelfartygen, vilka vid
årets början utgjorde 505 om 61,452 ton men nedgingo till 432 om 54,080 ton,
alltså en reduktion av 1.4 % ifråga om antal och 12 % ifråga om dräktighet.
Samtliga övriga fartygskategorier företedde en ökning, som för ångarnas
vidkommande uppgick till 13 fartyg om c:a 23,000 ton, för motorfartygen 9 om
5,000 ton och för segelfartygen med hjälpmaskin 38 om 1,400 ton. Till skillnad
från föregående år tillväxte ångfartygsbeståndet långt kraftigare än motorfartygen,
ett förhållande som torde ha berott därpå, att de nytillkomna fartygen till största
delen förvärvades av s. k. tramprederier, vilka syntes föredraga ångare framför
motorfartyg. Emellertid kunde det svenska motorbåtsbeståndet under
tioårsperioden 1916—1926 uppvisa en synnerligen hastig utveckling. (Se bild föreg. sida.)
Av de under året tillkomna fartygen nybyggdes endast en ångare på 1,027 ton
och 11 motorfartyg om tillsammans 5,830 ton i riket. Inköpta från utlandet voro
31 ångare om 42,230 ton, 4 motorfartyg om 530, och 3 seglare om 248 bruttoton.
Inalles tillkommo sålunda ett femtiotal fartyg om sammanlagt c :a 50,000 ton,
medan de avgångna fartygens antal uppgick till 63 om tillsammans c:a 29,000
ton. Av dessa senare förolyckades 7 ångare på 8,100 ton, 4 motor fartyg på 206,
och 9 seglare på tillsammans 791 ton. Försålda till utlandet blevo 8 ångare om
11,550 ton, 12 motorfartyg om 3,000 ton och 14 seglare om c:a 3,000 ton. 20
fartyg på sammanlagt över 2,000 ton slopades eller kondemnerades. Av de
nytillkomna fartygen var ifråga om storlek endast det förutnämnda motorfartyget
»Erik Frisell» av större betydelse.
— 162 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
