Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsmarknad och löneläge. Av redaktör Th. Swedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
träffades emellertid slutligen en uppgörelse. Enligt denna bibehållas visserligen
lönesatserna men höjes samtidigt arbetarnas betalning till arbetsgivarna för vissa
av dem utförda förarbeten. Tack vare landsorganisationens kraftiga stöd måste
segern i stort sett anses ha stannat på arbetarpartens sida. Men så beräknas också
detta stöd ha kostat landsorganisationen omkring halvannan miljon kronor.
De mer än årsgamla och genom sin politiska infektion mycket uppmärksammade
strejkerna vid gruvfälten i Stripa och Persberg fortgingo under hela året.
Som det mörkaste inslaget i årets arbetarrörelse torde emellertid få betraktas de
nya, alltmera hänsynslösa uttryck, som fackorganisationernas strävan att
monopolisera arbetstillfällena togo sig. Icke nog med att fackföreningarna icke tillåta några
oorganiserade att få arbete; genom att reglera nyrekryteringen vaka de även över
att tillgången på arbetskraft aldrig blir så stor, att den enligt lagen för tillgång och
efterfrågan kan få en nedpressande inverkan på lönerna. Härigenom hindras
självfallet icke blott produktionen att anpassa sig efter det allmänna prisläget utan en
konstlad arbetslöshet skapas. Stundom råka även fackföreningarna i inbördes
fejder om »rätten» till vissa arbeten. Typisk för denna arbetarerörelsens nya
utvecklingsform var den konflikt, som på sommaren utbröt hos a.-b. Sleipner i Stockholm.
D|etta bolag har sedan 1911 bedrivit en biaffär med uppsättande av
patentställningar. De härför använda arbetarna ha tillhört transportarbetarförbundet och
arbetat enligt avtal med vederbörande förbund. På våren bildades emellertid en
syndikalistisk fackförening för dylika arbeten, och denna ville nu ha
bestämmanderätten över arbetsvillkoren för arbetarna, trots att dessa tillhörde andra
fackföreningar. Bolaget fann ingen anledning att bifalla dessa syndikalistiska krav om nya
avtal, då avtalsfrågan redan var ordnad med vederbörligt fackförbund. Resultatet
blev en av syndikalisterna proklamerad blockad mot Sleipners byggnadsställningar.
Svenska transportarbetarförbundet grep nu energiskt in och utfärdade en
förklaring av innehåll, att blockaden såsom »i högsta grad ogrannlaga och utfärdad
av ovidkommande part» icke borde respekteras. Sleipners arbetare fortsatte också
fullt korrekt sina arbeten. Nu inträdde emellertid murarna som mellankommande
part. De förklarade, att de icke kunde begagna sig av »blockerade
byggnadsställningar». Att deras egen syskonorganisation förklarat blockaden obefogad syntes
för murarna ej ha spelat någon roll; blockadrätten är uppenbarligen helig och
okränkbar, varifrån den än emanerar. Sleipners arbetare vågade nu icke längre
stå emot utan nedlade arbetet. För att underlätta konfliktens lösning medgav
bolaget för sina arbetare samma villkor som de, vilka gälla för syndikalisterna. Denna
eftergift båtade emellertid föga. Syndikalisterna fordrade, att arbetarna i fråga
skulle utgå ur transportarbetarförbundet och ingå i syndikalistfackföreningen och
därtill — att de skulle göra avbön därför att de följt sitt fackförbunds order att
ej respektera blockaden. Bolaget nödgades av blockaden åtminstone t. v. upphöra
med denna del av verksamheten, och de härför anställda arbetarna måste uppsägas.
Vilken allvarlig fråga dessa monopolsträvanden egentligen utgöra för den svenska
arbetarerörelsen fick man under året även i ett annat sammanhang ett starkt
intryck av. Fackförbunden äro som känt sammanslutna i en landsorganisation. Den
nionde av dennas vart femte år återkommande kongresser hölls under sommaren.
För första gången på en dylik kongress protesterades därvid från exportindustriens
arbetare mycket kraftigt mot monopoliseringstendenserna och den konstlade
upp-skruvning av levnadskostnaderna, som de draga med sig. I övrigt erbjöd kon-
— 164 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
