Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge 1926. Av Axel Skagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norge IQ26.
Av Axel Skagen.
Norges regeringar 1926:
Mowinckels (vänster-) regering
(25 juli 1924—4 mars 1926).
Mowinckel, J. L., stats- och utrikesminister.
H o 1 m b o e, A., finansminister.
O f t e d a 1, L., socialminister.
Berg, P., justitieminister.
J a c o b s e n, R., försvarsminister.
M e 1 i n g, L., handelsminister. /
T v e i t e n, I., kyrkominister.
M j e 1 d e, L., arbetsminister.
F i v e, H., jordbruksminister.
Lykkés (höger-) regering
(4 mars 1926—).
Lykk e, I., stats- och utrikesminister.
K o n o w, F. L., finansminister.
M o r e 11, P. A., socialminister.
C h r i s t e n s e n, I. E., justitieminister till 23
juli, därefter försvarsminister.
Öven, K., justitieminister efter 23 juli.
W e f r i n g, K. W., försvarsminister till 23 juli.
Rober tson, D., handelsminister.
Mageisen, W. K:, kyrkominister.
V e n g e r, A., arbetsminister till 23 juli.
D a r r e - J e n s e n, H. J., arbetsminister efter
23 juli.
B a e r ö e, O. L., jordbruksminister.
Aret 1926 var i Norge mycket händelserikt. Regeringsskifte — stora
arbets-strider — förbudsomröstningen — riksrätten — och Roald Amundsen.
Vad som emellertid präglade man kan gott säga alla årets drag var
»valutan». Och i en översikt måste kronstegringen ges den dominerande platsen.
I den förra årsöversikten framhöll jag, att här försiggått en konsoliderande
process i ekonomiens själva grundval. Detta måste man ha för ögonen, om man
vill förstå de ekonomiska förhållandena 1926. Man skulle nämligen kunna göra
den reflexionen, att uttalandena från näringslivets sida om att detta icke kunde
smälta en så våldsam kronstegring icke harmonierar med de intryck man likväl
hittills har fått av förhållandena under densamma.
En måttstock för kronstegringen har man i skillnaden mellan högsta och lägsta
pundnotering under årets lopp. Högst vid årets början, 23.94 — lägst i november,
18.80. Det vill säga, att kronans guldvärde steg från 75 procent vid årets början
till 93.3 procent enligt genomsnittet för november. Under högsta kurs var kronan
endast 2 % procent från full guldparitet med svenska kronor. Det vill återigen
säga, att den kom i nivå med tiden före inflationen 1919, då den bragtes på
utförsbacken, vars lägsta punkt markerades av dollarkursen 8.45 och pundkursen
32.75. Prisnivån föll med denna stegring av kronans yttre värde från 202 procent
i november 1925 till 173 år 1926.
Man kan undra över att det norska näringslivet under en sådan påfrestning
skenbart utåt tedde sig så lugnt som fallet var. Och man kunde vara frestad att
fråga, om nödropen från näringslivet under kronstegringens olika faser likväl
icke varit opåkallade. Man bör emellertid uppmärksamma — vilket jag även
framhöll i min årsÖversikt i årg. III — att näringslivet under de senaste åren bedrivit
ett målmedvetet och energiskt konsolideringsarbete, emedan man varit på det klara
med utvecklingens tendens, även om farten under 1926 slagit själve »mannen vid
rodret», chefdirektören för Norges bank, med häpnad. Men man bör ju också
— 337 —
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
