Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge 1926. Av Axel Skagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norske stats- och utrikesministern I. Lykke.
näringslivets drift, så hjälpte det ju
självklart bra till att minska svårigheterna, att
naturen gjorde sitt bästa.
Lantbruket fick en mycket god skörd.
Fiskerierna gåvo beträffande den
viktigaste fångsten rekordresultat och
valfångsten hade också ett utmärkt år.
Sjöfarten kunde gå för »full maskin»
utan nämnvärt uppläggande av fartyg.
Och vad exportindustrien beträffar
visade statistiken — trots de
produktionsstörningar, som delvis långvariga
arbetskon-flikter förorsakade — att den kunde hålla
exportkvantiteterna uppe vid 1925 års nivå.
Påkänningen av valutaförhållandena
belyses av att den största exportaffärens, Norsk
Hydro, nettoöverskott för senaste
räkenskapsåret var milj. kr. mot gott 10
milj. året förut.
Men skuggsidan träder obeslöjad fram,
när vi se på hemmaindustrien. Där voro
förhållandena miserabla, vilket tog sig starka uttryck i arbetslöshetsstatistiken.
Först och främst i järnindustrien, där 30 procent vid årsskiftet gingo fullständigt
lediga och 35 procent arbetade på avkortad tid, delvis endast två dagar i veckan.
Särskilt illa ställt var det med skeppsbyggerierna, där staplarna stodo så gbtt som
tomma, ett förhållande, som hade en speciell orsak, omläggningen från ång- till
motordrift. På detta område blevo de norska skeppsbyggarna distanserade.
Betecknande är vad f. statsministern Gunnar Knudsen upplyst om, nämligen att om
han i Norge hade byggt de motorfartyg, hans rederi beställt i Sverige och Danmark,
så hade han måst betala 900,000 kr. mera per köl.
För övrigt kan det vara tillräckligt att giva det summariska uttryck för läget,
som föreligger i följande siffror: under årets 10 första månader uppgick det
samlade exportvärdet till 688.5 milj. kr. mot 898 milj. 1925, värdet av importen till
resp. 924.3 och 1,199 milj. Alltså ett importöverskott på 238.8 milj. mot 300.5
1925. Reduktionen av underbalansen är större än vad som betingas av
kronstegringen, så att det föreligger en reell bättring i handelsbalansen. Uppgifterna över
inkomsterna av sjöfarten, vilka skola utjämna handelsbalansens underskott,
före-lågo ännu icke vid årsskiftet, men statistiken för 1925 visade en stegring av
fraktinkomsterna i utländsk valuta, medan beloppet omräknat i kronor endast fallit
från 542 till 485 milj. 1926 tillkom ju den nya kronstegringen. Men flottan ökades
ytterligare med moderna fartyg — Norges andel av världstonnaget var 1926 lika
stor som före kriget, den räknade vid årets början 2,685,000 ton och var mot
årets slut 600,000 ton större än 1914; det finns också fullgod anledning att tro,
att de dugliga norska redarna fullt ut kunnat profitera av högkonjunkturerna på
fraktmarknaden. Resultatet väntades därför bli, att plus och minus kommer att
upphäva varandra på så sätt att handelsbalansen för året skulle utvisa en fortsatt
gynnsam utveckling.
— 339 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
