Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt. Av redaktör A. Grandien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetet mycket anlitade liberala ledamöter slogos ut ur resp. utskott. Sålunda blev
hr Röing icke omvald som ledamot av bevillningsutskottet, där han länge haft en
ledande ställning, och partiets expert i militär frågor, hr Jönsson i Revinge, blev
likaledes utestängd ur statsutskottet.
Riksdagens första veckor efterlämnade frånsett motionsfloden inga nämnvärda
spår. Redan nu började man såväl inom som utom riksdagen förvånas över det
långa dröjsmålet med de stora regeringsförslagen. I avvaktan på vad som skulle
komma fick allmänheten nöja sig med att följa gången av socialdemokraternas
hetsjakt efter partiets representanter inom flottkommittén. Det visade sig, att partiet
icke ville följa sina ombuds mening i denna fråga. Stockholms arbetarkommun
ägnade ett par långa kvällar åt diskussion i saken och antog därefter den 27 januari
en mot hr P. Alb. Hansson riktad resolution. Parollen följdes av snart sagt varje
fackförening i landet, allt under det partiets huvudorgan alltmer började luta åt en
försvarsljum hållning. I agitationen ute i bygderna voro kommunisterna de ledande.
Deras hållning torde i hög grad ha påverkat socialdemokraternas politik.
Icke förrän den 25 februari var regeringen färdig med den första gruppen av
stora propositioner. Denna dag överlämnades dess förslag i flottfrågan, om
skolväsendets omordnande och rörande kommunalskattens omläggning. Flottförslaget
väckte åtskillig uppmärksamhet, men man fann nu, att regeringen endast i detaljer
hade frångått kommitténs riktlinjer. Den digra kommunalskattepropositionen lät
sig icke överskåda, förrän åtskillig tid förflutit; dock anmärktes redan nu, att
dess bestämmelser i fråga om skogsbeskattningen voro olämpliga, i det deras
genomförande närmast skulle skärpa den redan förut tunga skattebördan för skogsbruket.
Så mycket större häpnad väckte emellertid skolförslaget. Det var visst icke fråga
om någon partiell reform. Ecklesiastikministern, som haft undervisningsrådet W.
Björck till medhjälpare inom departementet, hade framlagt ett förslag, som helt och
hållet måste stöpa om det högre skolväsendet. För propositionens innehåll redogöres
närmare i en särskild artikel på annan plats i årsboken.
Utskottsbehandlingen av dessa stora frågor, till vilka även kommo omfattande
förslag angående bl. a. sjukkasseväsendet och arrendelagen, vållade en avsevärd
splittring och försening av riksdagens arbete. Likväl visade det sig redan under
det förberedande arbetet, att ledningen var på väg att glida bort från regeringen.
Arbetsfredslagstiftningen måste sålunda huvudsakligen till följd av
socialdemokraternas uppträdande ställas på framtiden. I en enstaka fråga, skytteanslaget,
försökte och lyckades statsministern ehuru på ett mycket egendomligt sätt påtrycka
riksdagen sin mening. K. m:t hade för detta ändamål begärt ett anslag av 470,000
kr., 30,000 mindre än vad föregående års riksdag beviljat. Sänkningen motiverades
med att de yngsta årsklasserna av skyttar icke borde bli delaktiga av anslaget.
Emellertid beviljade första kammaren 500,000 kr., och när gemensam votering
företogs mellan detta beslut och andra kammarens rena avslag, segrade första
kammarens mening. Därvid är att märka, att inga villkor fästes vid anslaget i fråga om
de yngsta skyttarna; det stod regeringen fritt att disponera över de 500,000
kronorna utan att för den skull uppmuntra skytteintresset hos de yngsta årgångarna.
På skyttehåll hade privat den tanken kommit upp, att de omstridda 30,000 kronorna
kunde användas till skjutbanor. Skytteförbundens överstyrelse, som av hänsyn till
rörelsens framtid icke ville företaga någonting, som kunde karakteriseras som
utmanande, förklarade i en skrivelse till k. m:t, att den icke ämnade använda någon
del av anslaget till skyttar under 15 år. Denna skrivelse tolkade regeringen i en
kommuniké av 21 april så, att skytteförbunden förklarat sig villiga att avstå från de
— 58 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
