- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Femte årgången (händelserna 1927) /
59

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt. Av redaktör A. Grandien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

omstridda 30,000 kronorna, något som sannolikt icke varit avsikten. På detta sätt
fick statsministern i denna fråga ett slutresultat, som överensstämde med
regeringens förslag men icke med någondera kammarens besliit.

När sedan de stora frågorna kommo till avgörande, tycktes andra krafter än
regeringens ha trängt fram till ledningen. Framför allt började bondeförbundet
under hr C. A. Reuterskiölds ledning söka utnyttja sin mellanställning. I skolutskottet
träffades sålunda ett avtal mellan hrr Reuterskiöld och V. Rydén, varigenom en
lösning, som avsevärt skilde sig från regeringsförslaget, till sist kom till stånd.
Ärendets avgörande krävde en tre dagars debatt i kamrarna; den hölls 18, 19 och 20
maj. Kompromissen möjliggjorde ett positivt beslut, men redan under debattdagarna
framfördes varningar grundade på kompromisslösningens delvis outredda skick
och dess på flera punkter olycksbådande konsekvenser. Även för övrigt förföljdes
regeringen av en viss otur. Justitieministerns propositioner om bötesstraffets
omläggning, om den litterära äganderätten och om slaktlagen fälldes. Socialministern
mötte nederlag i sjukkassefrågan; den föreslagna nyorganisationens största brister
bestodo i tillkomsten av närmare 1,500 nya sjukkassor, vilket skulle ha skärpt den
redan befintliga splittringen på sjukkasseområdet, samt i en kostnadsökning för
staten på c :a 4 milj. kr. om året. Slutligen må nämnas, att finansministern fick se
pilsnerdricksförordningen falla liksom också kommunalskatteförslaget. I denna
senare fråga gjordes även vissa trevande försök till särpolitik från bondeförbundets
sida, och i det slutliga avgörandet frånföll regeringen sin hela tiden starkt hävdade
fordran på repartitionstalet 6 för jordbruksfastighet. Erbjudandet ledde icke till
något resultat.

Riksdagen medförde sålunda icke några framgångar för regeringen. Den behövde
visserligen icke själv falla men den såg ett stort antal av sina viktigaste förslag
underkända. Karakteristiskt för årets riksdag var att bondeförbundet alltmer
började framträda som avgörande mellanparti, en ställning, som ju eljest varit
förbehållen de frisinnade.

Regeringens motgångar fortsatte även efter riksdagen. Framför allt kom detta
till synes i fråga om arbetsfredsutredningen. Regeringen igångsatte den 12 juli
en ny utredning på detta område, begränsad till tvister, där stat och kommun
utgjorde den ena parten. Som ledamöter i kommittén tillkallades bl. a.
socialdemokraterna hrr A. Anderson i Råstock och N. S. Norling i Gävle. Den förre hade
förbehållit sig rätt att få taga del av direktiven för utredningen, innan han definitivt
lovade biträda. Socialministern, som muntligen framlagt sina synpunkter, torde ha
förbisett hr Andersons förbehåll. I varje fall följde på direktivens offentliggörande
en särdeles hetsig kampanj i den socialdemokratiska pressen, och efter 14 dagar
anmälde hr Anderson, att utredningen enligt hans mening ginge längre än vad
som vid de förberedande förhandlingarna satts i fråga, varför han frånsade sig
uppdraget; här skedde alltså ungefär detsamma som under föregående vinter i fråga
om den dåvarande arbetsfredsdelegationen. Hr Norling fäste vid denna tidpunkt
icke något avseende vid presskampanjen utan förklarade sig beredd att deltaga
i arbetet. Men ungefär två månader senare blev trycket för starkt även för honom.
Med ungefär samma motivering som hr Anderson anmälde även han sitt utträde.

Från socialdemokratiska partiets sida förmärktes en livlig aktivitet även på
andra punkter. Sålunda fördes under sommaren en rätt livlig diskussion om
försvarsfrågan. Social-Demokraten, partiets huvudorgan, tillkännagav därvid sin
avsikt att frångå försvarsuppgörelsen av 1925 och under namnet »neutralitetsförsvar»
förorda en ännu mera nedrustad organisation. Ett »självständighetsförsvar» för-

— 59 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:04:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1927/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free