Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolreformen. Av fil. dr. K. Nordlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stannat vid förordande av ett gymnasium med tre huvudlinjer: latin-, real- och
nyspråklig linje i förening med dels färre ämnen i de högsta ringarna, dels
differentieringsmöjligheter å ett par av huvudlinjerna — greklinje och biologisk linje ■—
dels slutligen frivilliga tillvalskurser i begränsad utsträckning. På detta
förslag-byggde i väsentliga delar såväl skolkommissionen som de sakkunniga, och även k.
m:ts förslag ansluter sig till dess grundtankar, dock med viss reservation för den
ny språkliga linjen, vilken tillsvidare förordades endast för ett fåtal läroverk.
Emellertid framfördes i riksdagen, särskilt från socialdemokratiskt håll, den tanken,
att problemet lämpligare borde lösas genom en friare linjeuppdelning i form av
tillval av ämnen till en begränsad kärna av obligatoriska ämnen. I anslutning härtill
begärde riksdagen närmare utredning för en lösning i den riktningen, att gymnasiet
skulle sönderfalla i två huvudlinjer, latin- och realgymnasium, vartdera med fyra
obligatoriska ämnen, därav latin å latingymnasiet och matematik å realgymnasiet,
samt med fritt tillval av ytterligare tre ämnen; rörande kristendomsämnets ställning
som obligatoriskt eller frivilligt ämne stannade kamrarna i olika beslut. Den
definitiva ordningen skall enligt riksdagens beslut efter de givna riktlinjerna
bestämmas av k. m:t, därvid riksdagen förutsätter som självklart, »att vid en definitiv
prövning av ifrågavarande spörsmål de jämkningar må göras, som utredningen och
dess resultat visat vara nödiga».
Det tredje organisatoriska huvudproblemet, det om flickornas undervisning,
gäller i sin kärnpunkt beredande av samma undervisningsmöjligheter för flickor som
de för gossarna redan förefintliga. Här hava särskilt framträtt två önskemål:
nedsättande av terminsavgifterna i flickskolorna, närmast i samband med deras
förvandlande till offentliga läroanstalter — statliga eller kommunala — samt beredande
av större möjlighet för flickor att genomgå realskola och i all synnerhet gymnasium.
Det förra önskemålet är genom 1927 års skolreform endast i viss utsträckning
realiserat. Av statsekonomiska skäl har riksdagen ej vågat sig på ett allmänt
förstatligande av de högre flickskolorna. Riksdagen har härutinnan endast tagit ett
första steg genom beslut dels om upprättande av ett högre flickläroverk med
gymnasium i var och en av städerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg,
dels även om utarbetande av plan om upprättande av sådana läroverk i ytterligare
nio större städer. Men därjämte har riksdagen på det sättet velat bereda väg för
den högre flickundervisningens förbilligande, att riksdagen till 1928 års riksdag
begärt en utredning om upprättande av kommunala flickskolor. Huruvida även
dessa offentliga läroanstalter skola i likhet med ett stort antal läroverk med
till-lämpning av blandat system erhålla dubbel anknytning till folkskolan, synes vara
något oklart. K. m:ts förslag innebär, att de fyra föreslagna statliga högsta
flickläroverken skulle bygga uteslutande på 6-klassig folkskola. Med anledning av
väckta motioner om möjlighet till anknytning för stats flickskolor till 3- eller 4-årig
grundskola hänvisar riksdagen spörsmålet till slutgiltigt övervägande i samband
med behandlingen av frågan om inrättande av kommunala flickskolor samt
förklarar sig under sådana förhållanden icke »nu» böra bifalla motionerna i fråga.
Men flickornas lika bildningsmöjligheter avse, som nämnts, jämväl möjlighet att
å skilda orter genomgå realskola eller gymnasium. I detta hänseende har redan för
några år sedan ett viktigt steg tagits, i det att genom riksdagsbeslut år 1923
medgivits, att efter särskild ansökan och prövning flickor skulle erhålla tillträde till
läroverkens gymnasier, om plats kunde för dem beredas. På grund av detta
medgivande finnas redan nu kvinnliga elever i ett flertal gymnasier. Nu har 1927 års
riksdag tagit ytterligare ett avgörande steg i denna riktning, i det att statsläroverken
— 82 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
