Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Annus Medicus 1927. Av professor Torsten Thunberg - Den perniciösa anämien under kontroll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1905- 06 - 07 08 09>,J9I0- I! - 12 - 15 * 14 - 15 - 16 - 17 - lö - 19 - J920- 2» - 22 - 23 - 24 - 25 -1926
Barnförlamningens frekvens i Sverige under 1900-talet.
sjukligt förändrade, »degenererade» former. Antalet röda blodkroppar i
volym-enheten blod minskas också väsentligen. Medan blodet normalt per kubikmillimeter
innehåller ungefär 5 miljoner röda blodkroppar, kan antalet hos den av perniciös
anämi lidande gå ned till hälften, tiondedelen och därunder.
Vad eljes de kliniska symptomen av sjukdomen beträffar, äro de viktigaste den
starka blekheten, tröttheten, aptitlösheten, frånvaron av saltsyra i magsaften, ej
sällan rubbningar i rörelseförmågan och andra nervösa symptom sammanhängande
med vissa av sjukdomen framkallade skador i ryggmärgen. Ett mycket vanligt,
ofta tidigt uppträdande tecken är en inflammation av tungan beledsagad av
stickande och brännande smärtor i densamma.
Den perniciösa anämien är en sjukdom, som inom några månader eller några år
för till döden. Visserligen händer ofta, på grund av läkarens behandling eller ej
sällan utan ens den anledningen, att sjukdomen för en tid avstannar och att perioder
av bättring, ja kanske skenbart av full hälsa uppträda. Men snart gör sig
sjukdomen ånyo gällande, den sjukes krafttillstånd nedbrytes allt mer och mer och den
dödliga utgången låter nu ej mer vänta på sig.
Efter de många årens fruktlösa försök att finna en effektiv behandlingsmetod
vid denna sjukdom synes man nu äntligen kommit någon vart.
Det är ej några nya läkemedel, åtminstone i detta ords vanliga bemärkelse, som
ingå i den nya behandlingen av perniciös anämi. Behandlingen är av dietisk art.
Särskilt spelar tillförandet av tillräcklig mängd lever (lämpligen kalvlever) i födan
en viktig roll i behandlingen.
Att man kom att tillgripa lever vid behandlingen sammanhängde med en
iakttagelse från den experimentella medicinens område. Ett par amerikanska fysiologer,
Whipple och Robscheit-Robbins, hade uppkastat för sig den frågan, vilken den
bästa blodbildande födan var vid blodbrist. De sökte lösa den genom att göra
hundar anämiska genom upprepade täta åderlåtningar och sedan undersöka, hur
blodets nybildning förhöll sig vid olika slags näring. De funno då, att blodbildningen
på snabbaste och effektivaste sätt sattes i gång, när hundarna gåvos lever i födan.
Denna iakttagelse förmådde ett par läkare, doktorerna Minot och Murphy i
Boston, att försöksvis ge patienter lidande av perniciös anämi lever i födan. Re-
— 87 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
