Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstlivet 1927. Av fil. dr Karl Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konstlivet 1927.
Av Karl Asplund.
Året 1927 kännetecknas av en livlig verksamhet på olika områden av
konstlivet, i främsta rummet en rad verkligt betydande utställningar av såväl
utländsk som svensk konst, den förra för året i kvalitativ övervikt. Därtill
är det en del monument frågor som fått sin definitiva och mer eller mindre lyckliga
lösning såväl i Stockholm som främst i landsorten. Årets sitora bygge med
estetiska intentioner har varit Stockholms Stadsbibliotek, som nu närmar sig sin
fullbordan med en originell form, i ett slags extrem geometrisk stil med en
cylindrisk överbyggnad på den enkla lådformade byggnadskroppen. Arkitekten för
det betydande byggnadsverket är E. G. Asplund, och han har med sig adjungerat
flera av våra mest betydande konstnärer av den generation som nu står på höjden
av sin kraftutveckling, skulptörerna Ivar Johnson, som utfört skickliga och strama
antikiserande lågreliefer i entrén, och Nils Sjögren samt målarna Nils Dardel,
vilken här gjort en lyckosam debut som monumentalmålare med en fresk i
barnläsesalen, och Hilding Linnquist, vilken utfört väggmålningar, donerade av
Svenskfranska konstgalleriet, och som av nämnden för Eva Bonniers donationsfond
fått beställning på ett stort tapisseri för läsesalen. Kring dessa Linnquists
uppgifter har blåst upp en häftig presspolemik — en företeelse, som synes bliva allt
vanligare i samband med konstnärliga företag.
Bland övrig monumentalkonst under året äro att anteckna Jurgen Wrangels
fresk på Brännkyrka kommunalhus och Bertil Damms dekorationer av hörsalen
i Kungsholmens kommunala mellanskola. I Lund har ett av de största dekorativa
utsmyckningsarbeten, som på senare år utförts hos oss, nått sin fullbordan, den
geniale dansken Joachim Skovgaards mosaiker i domkyrkan.
Invigningen av Carl Milles’ Folkungabrunn i Linköping 12 dec. gav många
intresserade anledning att tala om en allmän begynnande konstens renässans i
Sverige, och otvivelaktigt är det djärvt formade verket, en ytterst okonventionell
ryttarfigur i ett väldigt brunnskar i svart granit med expressiva reliefer, att beteckna
som det största och kanske mest geniala denne monumentalskulpturens mästare
hittills utfört. Samtidigt har hans stora brunnskar på Götaplatsen i Göteborg,
som komponerades till Göteborgsutställningen, nått sin fullbordan, även det ett
verk av storslagen skönhet. Milles väckte under början av året stort och
berättigat uppseende med en utställning i London och är nu sysselsatt med ett
monumentalverk för England. Han är den som gjort den mest uppmärksammade
insatsen i årets svenska konstliv.
Av övrig monumentalskulptur äro främst att nämna de två statyer i Uppsala,
som avtäcktes i samband med universitetets 250-årsjubileum. Carl Eldhs staty över
Prins Gustaf, Studentsångens kompositör, rest på planen kring
Universitetsbiblioteket och mot bakgrund av den gamla minnesrika Geijersgården, är ett vekt
och lyriskt arbete av stor skönhet. Det har blivit den tredje av våra stora
skulptörer, Christian Eriksson, givet att i statyn över universitetets grundläggare, Jakob
Ulfsson, ge den slutgiltiga och tillfredsställande lösningen av det gamla problemet
om användandet av den till studentkåren donerade s. k. Astrupska porfyrkolonnen,
vilken nu blivit lyckligt placerad invid domkyrkan.
— 104 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
