Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommunikationsväsendet 1927
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
råden, även om det hör till saken att dessa senare aldrig statistiskt bokföras i så
detaljerad form som de förra. Framförallt för telefonen var 1927 ett märkesår.
Vad inrikesförbindelserna beträffar var det förnämsta arbetet framförandet till
Tierp av norrlandskabelns omläggning. De viktigaste nyheterna gällde emellertid
utlandsförbindelserna. Så avslutades under året nedläggandet av den nya
svensktyska telefonkabeln mellan Kämpinge i Skåne och Zarenzin i Nordtyskland. Den
nya kabeln har en längd av 160 kilometer, varav på sjösträckor 120 kilometer. Den
väger omkring 10,000 kg. per kilometer, d. v. s. i sin helhet i runt tal 1,600,000 kg.
Det behövdes också många starka armar vid kabelns utläggning på landfästena.
För att på den tyska sidan bära kabeln hade sålunda på en gång måst mobiliseras
icke mindre än -207 man. Det gamla önskemålet om en telefonkabel mellan Sverige
och Finland blev också under 1927 säkerställt. Förhandlingarna i Stockholm
mellan ombud för svenska och finska telegrafstyrelserna ledde under november
månad till enighet i fråga om alla tekniska och ekonomiska frågor. Kabeln kommer
att bestå av sju eventuellt åtta fyrskruvar, beroende av vilket trådantal som ger den
lämpligaste kabelkonstruktionen. Samtliga fyrskruvar utom en skola användas
för s. k. fyrtrådsdrift, d. v. s. med skilda ledningar för de båda talriktningarna vid
ett samtal. Den återstående skall disponeras för Ålands trafik med Sverige och
Finland enligt tvåtrådssystem. Mellan Sverige och Åland kommer kabeln att
sträckas från Rådmansö till Mariehamn. Mellan Åland och Finland sträckes den
med hänsyn till faran vid ankring något nordligare än den stora farleden
Mariehamn—Åbo. Beträffande övriga utländska telefonförbindelser tillkom en hel ny
rad under året. Vid dess slut kunde man, utom till samtliga stationer i Norge och
Danmark, telefonera från Stockholm över hela England, dit förbindelsen öppnades
i juni; Belgien, dit den öppnades i oktober, Tyskland och Schweiz. Med Frankrike
öppnades en förbindelse under sommaren. Tillsvidare gällde den dock endast
Paris. Vad Österrike beträffar var det endast Wien och Graz och i
Tjeckoslovakien Prag, som ännu hade fått telefonförbindelse med Sverige. Emellertid
ansågos utsikter föreligga att strax på det nya året utvidga förbindelserna med
Frankrike, Österrike och Tjeckoslovakien att omfatta samtliga stationer inom de
olika länderna. Som den allra mest imponerande händelsen i fråga om Sveriges
telefontrafik med utlandet måste emellertid betraktas det lyckliga avslutandet av
försöken att uppnå förbindelse med Amerika. Redan under eftersömmaren var
en av svenska telegrafverkets ingenjörer över i England och undersökte
förhållandena vid transatlantiska telefoneringar, varvid en del provsamtal utväxlades.
Klockan 16 den 29 november ringde emellertid telegrafverkets blivande chef, greve
H. A. Hamilton, som då befann sig i Newyork, upp generaldirektör Rydin och
utväxlade ett samtal, som hördes utomordentligt väl trots det oerhörda avståndet av
850 mil. Man väntade att ganska snart inpå det nya året få till stånd reguljär trafik.
Vad beträffar det allra modernaste kommunikationsmedlet, automobiltrafiken, så
fortsatte detta under 1927 i ännu mera ökat tempo sitt segertåg. Enbart i
huvudstaden ökades under året antalet motorfordon med omkring 2,000, motsvarande
ungefär 20 procent. Denna automobilismens snabba utveckling nödvändiggjorde
också igångsättandet av ett omfattande revisionsarbete beträffande de
författningar — vägtrafikstadgan och motorfordonsförordningen — som reglera
motortrafiken. Även tillkallades sakkunniga för att utarbeta riktlinjer för reglerandet
av konkurrensen mellan järnvägar och automobillinjer. Och tack vare de allt
rikligare flödande automobilskattemedlen gjorde arbetet med landsvägsnätets
ombyggande och förstärkande under året stora framsteg.
— 140 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
